Läkemedelsföretagens spökskrivare inget nytt

Det är verkligen anmärkningsvärt att så många vetenskapsjournalister tycks vara helt ovetande om fenomenet ghost writing inom t.ex. läkemedelsbranschen, och att man behöver vara kritisk när man refererar artiklar som publicerats även i ansedda tidskrifter. Detta framgick i radions Medierna (länk här eller här) i P1, som ursprungligen sändes den 22/5.

Redan när det gällde Neurosedyn på 1960-talet förekom ghost writing. Neurosedyn var det ödesdigra lugnande medel, som särskilt rekommenderades för havande kvinnor, men som visade sig ge upphov till allvarliga fosterskador. Väldigt lite studier av medlets biverkningar hade gjorts. I USA, där läkemedelsföretaget Merrell skulle marknadsföra Neurosedyn under namnet Kevadon, skrev dr Ray O. Nulsen en artikel om hur bra läkemedlet var, och han påstod sig ha testat det på 81 havande kvinnor. Men artikeln var i själva verket skriven av Raymond Pogge från Merrell. Jag skrev om det där i DN 2003.

Brita Borg har tystnat

EP-skiva från 1960.

Brita Borg (1926–2010) passade väldigt bra in i både konstellationen Povel-Martin-Gunwer och i Flickery Flies. Hon hade en unik röst och ett unikt temperament, egenskaper som lät sig böjas åt alla möjliga håll: både ljuv och dominant, både rockig och jazzig, även en vis- och kuplettsångerska med en sällsynt diktion.

Jag fick rätt tidigt ett förhållande till Brita, eftersom jag någon gång i 8–9-årsåldern skulle lära mig dansa inför en klassfest i folkskolan. Min mamma försökte lära mig foxtrot med hjälp av Britas insjungning av schlagerfestivallåten ”Augustin”. Det var ju visserligen en tango, men det var åtminstone fyrtakt.