Några av mina dagar som sjuk

Jag brukar försöka att inte skriva dagbok i min blogg. I synnerhet brukar jag undvika att skriva alltför detaljerat om min sjukdom, som jag haft som följeslagare de senaste 17 åren. Jag skrev en bok om den 2003-04, och tänkte att det skulle få räcka.

Men jag märker hur svårt det ofta är för människor att förstå, om de inte har kommit i kontakt med den här typen av sjukdom som jag har, som går i skov och mycket snabbt kan pendla mellan extremt dåligt tillstånd och lite bättre och dåligt igen – ibland inom en och samma timme. Det gäller ofta diagnoser som fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom, whiplashskada, amalgamförgiftning eller hypotyreos. Min egen diagnos är inte helt klar, trots 17 år av undersökningar av olika slag.

För att tydligare visa hur vardagen med en sådan här sjukdom kan te sig, publicerar jag här en liten dagbok som visar hur fyra rätt representativa veckor kan se ut för mig. (Observera att jag givetvis inte kan ha skrivit allt detta under tiden det gäller – jag gjorde korta anteckningar var och varannan dag och först nu i januari 2011 har jag kunnat skriva ut det.)

Så här förflöt alltså några veckor i oktober-november 2010:

10 okt söndag: Extremt ont i musklerna, även för mig som är van. I går kväll fick jag i alla fall tre bloggtexter gjorda, bl.a. en understreckare i SvD (jag är inte helt sjukpensionerad utan har en liten procent som jag arbetar).

11 okt måndag: Sover till 17.30. Lagar mat vid sjutiden. Fullständigt utpumpad redan vid 22-tiden. Lägger mig. Måste nog redan nu försöka sköta mig extremt väl, eftersom jag har en viktig läkartid hos en endokrinolog i Uppsala den 20. Det har hänt förr att viktiga läkarbesök har fått ställas in för att jag helt enkelt inte orkat ta mig ut ur huset.

12 okt tisdag: Kunde givetvis inte somna. Försökte dock i 10 timmar. Gick upp ett tag och kollade lite e-post. Sov sedan till efter 15. Är nu uppe men orkar inte tänka så mycket att jag kan läsa tidningen ens. Är också ljuskänslig så tidningssidorna flimrar.

Femtiotalets mat och umgängesvanor

Radioprogrammet Meny efterlyste förra veckan minnen av 1950-talets mat. Själv är jag född 1953 och minns väl inte så förskräckligt mycket, förutom köttbullar och pannkakor och en och annan stekt salt sill, men jag har en hel hop med dagböcker efter min far, som skrev varje dag från 1940-talet tills han dog 1977.

Han registrerade allt, vad familjen gjorde, vilka gator man gick i stan på väg till olika butiker, vilka radioprogram man lyssnade på – och förstås vad man åt. De här detaljerade dagböckerna kanske vore en resurs för folklivsforskare?

Jag vet inte hur representativt detta kan vara. Vår familj var lägre medelklass och vi bodde i Karlskoga.

Det första som slår mig när jag läser min fars dagböcker är att man drack kaffe och åt smörgås så fort man kom åt. I princip varje aktivitet antingen avbröts eller avslutades med kaffe och smörgås. Inomhus eller utomhus med medhavd termos på filt.

Det andra som slår mig, är att umgängesformerna då låg väldigt långt från dagens uppenbarligen rätt prestigefyllda s.k. parmiddagar. Mor och far umgicks inte alltid enbart med andra par, utan där deltog ofta även mormor och gammelmormor. Och det som bjöds kunde vara allt från en spontan smörgås med ägg och ansjovis till pannbiff med hallonkräm till efterrätt.

Dessutom fanns förstås det berömda kafferepet med sju sorters kakor och kanske en tusenbladstårta, men regelrätta kaffekväm bjöds nog främst vid bemärkelsedagar. Annars var det kaffe med wienerbröd och ett par tre sorters kakor. Eller kanske en kardemummalängd. Eller helt enkelt en slät kopp.

Här följer några rätter jag nedtecknat ur böckerna från åren 1950-53:

Paltbröd med fläsk, långmjölk med socker och kanel till efterrätt.
Biffstek, nyponsoppa.
Köttbullar, svampomelett och ost.
Strömming, kålpudding, sillåda.
Köttbullar, kräftströmming, angosturabrännvin.
Stekt sill med nubbe och pilsner.
Isterband med tryckkokarkokt potatis.
Fläsk, falukorv, stekt potatis och hallonkräm.
Fläskkarré, blomkål, tomat, gurka, hallonkräm.
Ugnspannkaka med nykokt hallonsylt.
Corned beef och potatis, krusbärskräm

Mor försökte sig en gång på Janssons frestelse med riven istället för strimlad potatis, men det blev inte så lyckat, även om far försökte muntra upp henne med att ”smaken var fin”.

En gång tycks middagen ha bestått av bara nykokt vinbärskräm med smörgås. Säsongens bär och svamp togs alltid tillvara.

Vid ett tillfälle fick far följande med sig i matlådan till jobbet: tomatsoppa med purjolök och blomkål samt stekt skinka med ägg (dessa låg förhoppningsvis separat).

Ibland kom mormor till oss och hade med sig rårakor att steka upp eller köttbullar. Har för mig att hon hade en skvätt grädde i köttbullssmeten. Det blir väl närapå wallenbergare?

Far lagade inte så ofta mat, men jag minns att hans paradrätt var bratwurst omlindad med bacon och ost och sedan ugnsstekt på s.k. grillplåt. Har prövat detta på senare år och det är gott.

En gammal specialitet som jag kan rekommendera är ”rävkaka”. Jag vet inte om detta är något unikt för vår släkt, men det består av smeten till vanlig grå julkorv eller värmlandskorv (potatiskorv kallades den hos oss) som steks i panna som pannbiff. Faktiskt väldigt gott med senap till. [Not 2017: I julas gjorde jag en film om julstöket 1954 med gamla smalfilmer som min far gjorde då. Där görs det lutfisk, potatiskorv och rävkaka m.m. Den finns här på Youtube.]

Fram emot början av 60-talet blev festmaten t.ex. en försvenskad paella enligt ett gratisrecept från Konsum, med kyckling, räkor, ärtor och saffransris uppdelat i små högar – nästan som en TV-dinner. En annan festmat var sallad gjord på krabba. Ganska exklusivt, för krabburkar var inte så billiga på den tiden heller. På 60-talet blev drycken vid festliga tillfällen alltmera vin snarare än pilsner.

Pingad på Intressant.