Vad är ”allmänintresse”?

I debatten om journalistisk etik talas det ju ständigt om allmänintresset. Allmänintresset kräver att man publicerar det ena och det andra, sägs det – och det kan då gälla så olika saker som häktade brottsmisstänktas namn, namn på farliga personer som är på fri fot eller intima detaljer om skådespelare eller andra kändisar.

Instinktivt har man nog en känsla av att ordet allmänintresse används i lite olika bemärkelser i de olika fallen. Ibland kan man höra redaktörer i efterhand försvara att de skrivit om privata och känsliga saker rörande en känd person med något i stil med att ”vi tyckte att allmänheten borde vara intresserad av att veta var XX firade sin födelsedag”. Här är det rätt uppenbart att man talar om allmänintresse som något allmänheten kan vara nyfiken på. Men frågan är väl om ordet inte i journalistiska sammanhang måste förutsätta en starkare koppling än nyfikenhet mellan läsarna och det de får läsa om.

Slår man upp allmänintresse i Nationalencyklopedin så står det över huvud taget inget om publicistik:

allmänintresse, samhällsintresse, de generella intressen och behov som berör alla medborgare i ett samhälle. Allmänintresset företräds av riksdagen, regeringen och de kommunala församlingarna. Den sammanvägning av olika generella intressen som allmänintresset förutsätter sker i en representativ demokrati i första hand genom de politiska partierna, som tävlar om medborgarnas stöd på grundval av allmän rösträtt och politisk frihet. För att tillgodose allmänintresset i olika organ, företag, stiftelser etc. utses ofta allmänrepresentanter.

Och Nationalencyklopedins ordbok skriver:

all`mänintresse subst. ~t ~n ORDLED: all-män–intr-ess-et | (hänsyn till) vad som är till fördel för alla särsk. alla i samhället {MOTS. särintresse}: ‘en politiker som representant för ~na; en förstärkning av ~t i jordbruksnämnden’

Ordets andra hälft, intresse, har enligt Svenska akademins ordbok (bl.a.) följande betydelser: 1) ränta, 2) vinst, byte 3) förhållandet att hava vinst l. fördel att hämta av ngt; 4) sådan känsloinställning gentemot ngn l. ngt att man drives att rikta uppmärksamheten på l. sysselsätta sig med (förhållanden som angå) honom …

Betydelse nummer 4 tycks ju snarast vara den här nyfikenheten eller vetgirigheten, medan det torde vara någon variant av betydelse 3 som avses när man talar om allmänintresse eller samhällsintresse.

På franska och engelska kan motsvarande ord (interest, intérêt) förutom vetgirighet, angelägenhet, ränta, och vinst också betyda andel i något, samt även ersättning och skadestånd. Engelskan har uttrycket public interest; franskan har intérêt général i bemärkelsen samhällsintresse.

Kanske har jag fel men jag får känslan av att de engelska och franska uttrycken tydligare markerar att det ska handla om en intressegemenskap och ett behov hos allmänheten, inte bara en samlad pöbels nyfikenhet.

Jag har inte sett om begreppet definieras i svenska texter om journalistisk etik, men så här står det på en sida om etik vid Universitetet i Tampere, när det gäller engelsk journalistisk policy:

The public interest

There may be exceptions to the clauses marked * where they can be demonstrated to be in the public interest.

1. The public interest includes:
i) Detecting or exposing crime or a serious misdemeanour.
ii) Protecting public health and safety.
iii) Preventing the public from being misled by some statement or action of an individual or organisation.
2. In any case where the public interest is invoked, the Press Complaints Commission will require a full explanation by the editor demonstrating how the public interest was served.
3. In cases involving children, editors must demonstrate an exceptional public interest to over-ride the normally paramount interests of the child.

Se http://www.uta.fi/ethicnet/uk2.html.

Pingad på Intressant.