Processkemikalier i KRAV:s produkter?

Miljödebattören Gunnar Lindgren skriver i sitt senaste nyhetsbrev (12 september) att KRAV i sina förslag till nya regler avser att processkemikalier ska kunna godkännas utan att detta anges för konsumenten:

Många konsumenter är skeptiska mot alla de tillsatser som finns i konventionella industritillverkade livsmedel. Men enligt min mening är dessa tillsatser ofta harmlösa i förhållande till de rester i livsmedlen av de processkemikalier som används inom livsmedelsindustrin och som tyvärr ytterst få av oss känner till. Enligt WHO:s inventeringar av använda processkemikalier runt om i världen kan det exempelvis finnas tillsatta tvättmedel i juice för att inte fruktköttet skall flyta upp, det kan finnas asbestfibrer i öl efter filtrering i högeffektiva asbestfilter. Det kan finnas lösningsmedelsrester i matfett och matoljor, nickelrester i härdat fett. När jag tidigare undersökte sockerframställningen i Sverige använde man formaldehyd, väteperoxid, vätmedel, skumdämpare, tvättmedel, flockningsmedel (polyakrylamid?) och svaveldioxid (blekmedel). När jag samtidigt undersökte olika former av stärkelse så blektes och behandlades de med exempelvis natriumklorit, svaveldioxid, natriumhypoklorit, kaliumpermanganat, natriumtrimetafosfat, fosforoxyklorid, acetanhydrid och vinylacetat.

Kontroll och gränsvärden lyser med sin frånvaro, skriver Lindgren. Det har nu visat sig att även KRAV avser att använda processkemikalier, säger han:

I de nya förslagen till regler anger man exempelvis att matoljor och matfett skall kunna behandlas med reaktiva kemikalier utan att detta anges för konsumenten. Detta misstänks redan ha ägt rum en tid. Oroliga konsumenter har frågat KRAV ifall exempelvis Änglamarks KRAV-märkta kallpressade rapsolja i själva verket har behandlats med processkemikalier, men KRAV har vägrat att svara på dessa frågor. Så länge KRAV inte redovisar hur det verkligen förhåller sig, bör vi utgå från att den KRAV-märkta rapsoljan har behandlats med natriumhydroxid, citronsyra, blekmedel och upphettats (deodoriserats). Att påstå att detta skulle vara en tillverkningshemlighet kan inte godtas. Ett företag som inte vågar redovisa sina tillverkningsprocesser skall inte beredas plats hos KRAV.

Lindgren menar också att det är mycket allvarligt att KRAV i sina förslag till nya regler vill att fetter skall kunna omestras:

Omestring är en kemisk process som har ett kosmetiskt syfte. Genom att flytta om fettsyrorna på fettmolekylen ändrar man konsistensen och tillverkaren menar att produkten blir mer tilltalande, den får bättre ”eating qualities” enligt litteraturen. Kakbagerier och liknande tycks ha tryckt på hos KRAV för att förmå dem att godkänna omestringen. Men då tillverkar man samtidigt naturfrämmande fettmolekyler. De ursprungliga positionerna för fettsyrorna är ändrade och detta får konsekvenser för hur fettet metaboliseras i kroppen. Man har exempelvis sett att risken för bildning av blodproppar ökar hos råttor när palmolja omestras. För små barn är det särskilt viktigt att fettsyrornas positioner inte rubbas.

Sveriges Konsumenter i samverkan har skrivit brev till KRAV om detta.

Läs mer på http://www.gunnarlindgren.com/. Om processkemikalier kan man läsa i PDF-filen ”Tillsatser och processkemikalier”.

Pingad på Intressant.