• Ny musik:

    Ny EP:


    Spotify | CD Baby

    Musik:

    CD:

    Bok (pdf):

    Bok (pdf):

    Tidskrift:

    Bok (pdf):

    Book (pdf):

    Upphovsrätt:

    Kisamor:

Granskningsnämndens beslut om Attenborough

Den 8 september anmälde jag David Attenboroughs program ”Kimatkrisen” till Granskningsnämnden för radio och tv och anförde som exempel 11 punkter som felaktiga och/eller missvisande. Programmet som helhet är ensidigt och speglar inte – som SvT:s presentationstext påstår – ”all fakta om klimatkrisen” utan bara en ensidigt alarmistisk ståndpunkt, som inte ens har stöd i FN:s klimatpanels rapporter. Läs hela min anmälan här.

Den 14 oktober fattade Granskningsnämnden beslut (finns här eller här) om min anmälan (diarienr 20/03971), och föga överraskande leder det inte till någon åtgärd. Man hänvisar till en tidigare anmälan från en privatperson (diarienr 19/03045), som gjordes när programmet sändes i augusti 2019 och menar att man i beslutet den gången redan har svarat på min huvudsakliga kritik.

Den anmälan som gjordes 2019 tog dock inte upp lika många punkter som min, så beslutet från 2019 kan knappast anses vara ett svar på min anmälan. Faktum är att Granskningsnämndens svar till den tidigare anmälaren inte heller är något svar eller ens en bedömning av sakfrågan om opartiskhet. Jag återkommer till detta.


SvT Play presenterade Attenboroughs film så här (skärmdump från 3 september 2020) De röda understrykningarna är mina.

Nämnden skriver nu i beslutet om min anmälan att kraven på opartiskhet kan ställas lägre på intervjuade och andra medverkande i ett program än på företrädare för programföretaget (SvT i detta fall). Just detta argument hade jag förutsett och skrev därför i min anmälan:

Granskningsnämnden brukar inte bry sig om vad tillfälligt medverkande säger i ett program, eftersom kraven på opartiskhet och saklighet anses kunna ställas lägre där än för företrädare för programföretaget. Här är det dock inte primärt frågan om enskilda röster utan om programmets huvudtes, framförd av programledaren Attenborough, som utmålar bilden av det vetenskapliga forskningsläget i klimatfrågan som ”unequivocal” (otvetydigt, entydigt). Detta torde bryta mot avtalet med staten och kravet på opartiskhet.

Min yrkan här är givetvis inte att programmet inte borde sändas; bara att andra röster måste redovisas i en fråga som är omstridd. Att ge sken av att frågan inte är omtvistad (unequivocal) är inte att leva upp till hur SvT presenterar detta program på webbsidan: ”Av världsledande experter får vi all fakta om klimatkrisen och den globala uppvärmningens effekter.” Men i programmet är det enbart en sida från den vetenskapliga forskningen som redovisas som trovärdig.

Granskningsnämnden skriver avslutningsvis i sitt beslut om min anmälan:

Granskningsnämnden, som tagit del av programmet, konstaterar att utgångspunkten för filmen var att undersöka klimatförändringar genom vittnesmål från forskare och experter. Vad anmälaren anför utgör enligt nämndens mening inte grund för slutsatsen att filmen står i strid med kraven på opartiskhet och saklighet.

Ändå har Granskningsnämnden i beslutet redogjort för nio av de elva punkter jag tog upp som felaktiga eller missvisande: om havsnivåernas stigande, om hur s.k. flygande hundar i Australien dör pga av klimatförändringar, att skogsbränder blivit värre, att isen smälter vid polerna som resultat av mänsklig påverkan, att Louisiana översvämmas pga av havsnivåhöjning (utan att man nämner landsänkningen), att en tredjedel av världens korallreven har dött; man hånade ståndpunkten att jorden blivit grönare tack vare koldioxiden och att det finns fördelar på många platser om temperaturen blir högre, man utmålade smältande permafrost som en stor fara genom att metan frigörs, trots att mycket mera metan avges hela tiden från vanliga våtmarker, samt att man inte nämnde något av de miljöproblem som finns med sol- och vindenergi.

Hur förekomsten av dessa felaktigheter i programmet kan vara förenliga med att ”undersöka klimatförändringar” och att iaktta ”kraven på opartiskhet och saklighet” är svårbegripligt. Det är knappast att redovisa ”all fakta om klimatkrisen”.

Det märkliga med Granskningsnämndens hantering av både min anmälan och den tidare anmälarens inlaga från förra hösten är att man anför vår kritik i sina beslut, sedan argumenterar man inte mot denna kritik, men konstaterar ändå att:

Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas.

Men uppgifter har ju varit inkorrekta, och väsentliga uppgifter har ju utelämnats! Slutklämmen blir ändå den nämnda formuleringen: ”Vad anmälaren anför utgör enligt nämndens mening inte grund för slutsatsen att filmen står i strid med kraven på opartiskhet och saklighet.”

Vad Granskningsnämnden här säger är således:

1. Uppgifter som sänds i radio och TV ska vara korrekta, och väsentliga uppgifter ska inte utelämnas.

2. Uppgifter i det nu anmälda programmet har varit inkorrekta och ofullständiga (enligt referat från min anmälan, som man anför i beslutet och inte på något sätt motbevisar eller ens diskuterar).

3. Filmen står ändå inte i strid med kravet på opartiskhet och saklighet.

En logisk kullerbytta. Någon granskning kan man knappast påstå att nämnden utfört. Och anledningen till att man vågar skriva så här utan att skämmas är, gissar jag, att beslut inte kan överklagas.

Nyligen har program fällts som visat sig vara partsinlagor (t.ex. om Hare Krishna-rörelsen eller om Tibet ur officiellt kinesiskt perspektiv). Attenboroughs program är minst lika partiskt och osakligt. Attenborough följer inte ens vad FN:s klimatpanel säger om t.ex. stormar, skogsbränder m.m., vilket ju är anmärkningsvärt, eftersom klimatpanelen i medierna brukar anses spegla den etablerade vetenskapen. Men klimatalarmismen får uppenbarligen inte ifrågasättas. Det vore att svära i kyrkan.

%d bloggare gillar detta: