Hur bra var skolan 1998, Stefan Löfven?

Expressen-TV intervjuade Stefan Löfven den 28 maj i serien partiledarintervjuer. När man kom in på skolan frågade intervjuaren varför vi ska tro att en s-politik är bättre för skolan än alliansens, när undersökningar som t.ex. TIMMS visar att kunskaper i läsning, matematik och naturkunskap var sämre under socialdemokraternas tid vid makten.

Stefan Löfven svarade att han inte höll med om den beskrivningen:

Vi hade väldigt bra skolresultat i slutet på 90-talet, kanske de bästa vi någonsin har haft – jag tror 1998 – och det var under socialdemokratisk regering.

Jag råkar ha Skolverkets rapport ”Läget i grundskolan 1999”, som även finns på webben som PDF, där man redovisar situationen i skolan efter läsåret 1998/99. Ska vi se om Stefan Löfven har rätt? Skolverkets rapport är väl inte den absoluta sanningen, men nog borde den väl kunna ge en fingervisning om tillståndet i skolan.

It was twenty years ago today …

Idag är det en tvivelaktig bemärkelsedag. För exakt tjugo år sedan, den 22 maj 1993, blev jag sjuk. Obegripligt sjuk. 2003 skrev jag om detta i en lång artikel, som året därpå gavs ut som bok:

När jag vaknade en majdag 1993 förändrades allt. Det blev en sådan där dag som utgör en gräns. Alla händelser i livet relaterar man sedan till om de skett före eller efter den dagen. Livet tog en annan väg. Livet vände.

Jag hade varit på en bjudning kvällen före, kanske druckit lite mer än jag brukar, och vaknade nu med förfärliga sammandragningar i magen, som skickade iväg en sorts bakåtsug upp genom bröstet till hjärtat, som föreföll hoppa över slag eller slå ojämnt. Jag var också extremt ljuskänslig, och en besynnerlig dimma hade lagt sig över hjärnan. Inte kunde det väl vara någon sorts kraftig baksmälla? Det brukade jag aldrig ha, inte ens lindrigt. Kunde det vara hjärtinfarkt? Vid 40 års ålder? Jag blev oerhört uppskrämd.

Språkligt: Media har blivit räls

Nu är det nog kört att få stopp på ett par, ska vi säga, mindre önskvärda språkliga förändringar.

Den första gäller ordet formula. I över tjugo år har vi hört denna glosa i TV-reklam, främst kanske för tandkräm och kosmetika. Ett svagt hopp har man ändå närt att den svenska varianten formel till sist skulle vinna tillbaka sin hävdvunna plats från förr. Men för en tid sedan såg jag ordet även på så prominent plats som i en rubrik i SvD. Då är det nog kört. Vi obstinata kanske kan finna en viss tröst i att betrakta ordet som en latinism istället för en anglicism. Men vad ska vi använda för plural – formulor?

SvD den 2 mars 2013.

Den andra förändringen gäller uttryck i stil med svensk media.