Fem av åtta i Swedish Matchs forskarråd kommer från KI

Svenska Dagbladet skrev igår den 22/9 under rubriken ”Forskare trotsar tobaksregel” om hur Karolinska Institutet, trots de restriktioner i kontakter med tobaksbranschen som infördes för ett och ett halvt år sedan, ändå låter flera KI-anställda delta i Rådet för Medicinsk Tobaksforskning, som tillhör tobaksbolaget Swedish Match:

– Detta är inte förenligt med uppdraget på KI, säger Jan Carlstedt-Duke, dekanus för forskningen på Karolinska institutet, KI.

Vad som inte sägs i artikeln är att Carlstedt-Duke själv i slutet av 1990-talet var rådets vetenskapliga sekreterare, som skötte en del av kontakterna med dem som sökte anslag hos rådet.

Annons

First Spanish social survey on microwave syndrome

More than five percent of the population in La Nora, Murcia, Spain, participated in a survey trying to relate severity of symptoms to power density in the vicinity of a cell phone base station working in DCS-1800 MHz:

This survey contained health items related to ”microwave sickness” or ”RF syndrome.” The microwave power density was measured at the respondents’ homes. Statistical analysis showed significant correlation between the declared severity of the symptoms and the measured power density. The separation of respondents into two different exposure groups also showed an increase of the declared severity in the group with the higher exposure. (E. A. Navarro, J. Segura, M. Portolés, C. Gómez-Perretta de Mateo, ”The Microwave Syndrome: A Preliminary Study in Spain”, Electromag. Biol. and Med. vol 22, issue 2, 2003, DOI: 10.1081/JBC-120024625)

From a population of around 1,900 in La Nora, a little more than a hundred were selected and after individuals with a history of deep psychological or neurological disease were excluded, 101 surveys were considered valid. 47 percent of the respondents were male and 53 percent female, within a wide age range. Navarro et al. write in their article:

The first group ( 250 m from BS). Asthenic syndrome was 42% higher in the first group, diencephalic syndrome was 55% higher in the first group, sensorial alterations were 25% higher in the first group, and cardiovascular alterations 55% higher as well.

Navarro and his co-authors claim that the most interesting aspect of their results is the significance of the dependence between the declared severity of the symptom and the logarithm of the measured electric field:

[…] our work shows a similarity in procedure and results with previous surveys on noise annoyance. […]
Although noise is perceived by the senses, the same is not true for the electromagnetic field. Therefore biasing is less likely in the present study, and the results are probably more objective than in the surveys on noise annoyance.

See Electromagnetic Biology and Medicine.

Pingad på Intressant.

Processkemikalier i KRAV:s produkter?

Miljödebattören Gunnar Lindgren skriver i sitt senaste nyhetsbrev (12 september) att KRAV i sina förslag till nya regler avser att processkemikalier ska kunna godkännas utan att detta anges för konsumenten:

Många konsumenter är skeptiska mot alla de tillsatser som finns i konventionella industritillverkade livsmedel. Men enligt min mening är dessa tillsatser ofta harmlösa i förhållande till de rester i livsmedlen av de processkemikalier som används inom livsmedelsindustrin och som tyvärr ytterst få av oss känner till. Enligt WHO:s inventeringar av använda processkemikalier runt om i världen kan det exempelvis finnas tillsatta tvättmedel i juice för att inte fruktköttet skall flyta upp, det kan finnas asbestfibrer i öl efter filtrering i högeffektiva asbestfilter. Det kan finnas lösningsmedelsrester i matfett och matoljor, nickelrester i härdat fett. När jag tidigare undersökte sockerframställningen i Sverige använde man formaldehyd, väteperoxid, vätmedel, skumdämpare, tvättmedel, flockningsmedel (polyakrylamid?) och svaveldioxid (blekmedel). När jag samtidigt undersökte olika former av stärkelse så blektes och behandlades de med exempelvis natriumklorit, svaveldioxid, natriumhypoklorit, kaliumpermanganat, natriumtrimetafosfat, fosforoxyklorid, acetanhydrid och vinylacetat.

Kontroll och gränsvärden lyser med sin frånvaro, skriver Lindgren. Det har nu visat sig att även KRAV avser att använda processkemikalier, säger han:

I de nya förslagen till regler anger man exempelvis att matoljor och matfett skall kunna behandlas med reaktiva kemikalier utan att detta anges för konsumenten. Detta misstänks redan ha ägt rum en tid. Oroliga konsumenter har frågat KRAV ifall exempelvis Änglamarks KRAV-märkta kallpressade rapsolja i själva verket har behandlats med processkemikalier, men KRAV har vägrat att svara på dessa frågor. Så länge KRAV inte redovisar hur det verkligen förhåller sig, bör vi utgå från att den KRAV-märkta rapsoljan har behandlats med natriumhydroxid, citronsyra, blekmedel och upphettats (deodoriserats). Att påstå att detta skulle vara en tillverkningshemlighet kan inte godtas. Ett företag som inte vågar redovisa sina tillverkningsprocesser skall inte beredas plats hos KRAV.

Lindgren menar också att det är mycket allvarligt att KRAV i sina förslag till nya regler vill att fetter skall kunna omestras:

Omestring är en kemisk process som har ett kosmetiskt syfte. Genom att flytta om fettsyrorna på fettmolekylen ändrar man konsistensen och tillverkaren menar att produkten blir mer tilltalande, den får bättre ”eating qualities” enligt litteraturen. Kakbagerier och liknande tycks ha tryckt på hos KRAV för att förmå dem att godkänna omestringen. Men då tillverkar man samtidigt naturfrämmande fettmolekyler. De ursprungliga positionerna för fettsyrorna är ändrade och detta får konsekvenser för hur fettet metaboliseras i kroppen. Man har exempelvis sett att risken för bildning av blodproppar ökar hos råttor när palmolja omestras. För små barn är det särskilt viktigt att fettsyrornas positioner inte rubbas.

Sveriges Konsumenter i samverkan har skrivit brev till KRAV om detta.

Läs mer på http://www.gunnarlindgren.com/. Om processkemikalier kan man läsa i PDF-filen ”Tillsatser och processkemikalier”.

Pingad på Intressant.

The UNICEF document on fluoride

UNICEF’s overview on fluoridation is a very interesting document that nowadays is a bit hard to find after they moved it to a new URL and into a PDF. ”Fluoride in water: An overview”, is now at http://www.unicef.org/wes/fluoride.pdf.

The document is five pages long and among other things it says:

We purposely fluoridate a range of everyday products, notably toothpaste and drinking water, because for decades we have believed that fluoride in small doses has no adverse effects on health to offset its proven benefits in preventing dental decay. But more and more scientists are now seriously questioning the benefits of fluoride, even in small amounts. […] agreement is universal that excessive fluoride intake leads to loss of calcium from the tooth matrix, aggravating cavity formation throughout life rather than remedying it, and so causing dental fluorosis. Severe, chronic and cumulative overexposure can cause the incurable crippling of skeletal fluorosis. […] The next stage is osteosclerosis (hardening and calcifying of the bones), and finally the spine, major joints, muscles and nervous system are damaged.

The hazards of fluoride are also described in a highly recommendable article by zoophysiologist Jan Sällström, ”Fluoride in dentistry is a cell poison”.

PS. March 2009: The UNICEF document is presently being updated. Maybe the updated version will not contain the exact words quoted above. Those were from the PDF version made in June 2003.

Pingad på Intressant.

New York Times on effects of 9/11 dust

September 6th, The New York Times had an article, ”Inquiry Opens Into Effects of 9/11 Dust”, about one of the biggest health investigations ever, of 200,000 people who were exposed to the 9/11 dust:

The coarse alkaline dust and ash from the collapsing towers and subsequent fires produced coughs and asthma that for some people, especially those who worked directly in the rubble, have yet to go away even after two years, doctors say. A recently released study also found a slight but significant increase in the number of smaller babies born to pregnant women who were downtown on 9/11 compared with a group of pregnant women who were elsewhere at the time.

Most medical experts have said that they do not expect long-term health effects or higher cancer rates in the general population, primarily because for most people, exposure to the trade center’s pollutants was fairly brief. Most health research suggests that chronic long-term exposure is usually the way people get sick from pollution. But total certainty, the experts say, is not possible.

När citaten får eget liv

Copyrightmaximalisterna tar idag ofta teknikskiftet till ursäkt för att utsträcka de upphovsrättsliga skyddstiderna in absurdum. Dock tror jag inte på det där vissa debattörer hävdar, att en bok tjänat ut på kanske fem-tio år i dagens internetbaserade samhälle.

Ett problem som nästan aldrig nämns när detta diskuteras är vad som händer med författare eller konstnärer som arbetar med något i kanske 20-30 år och som inte blir förstådda direkt. Kanske tar det ytterligare 20-30 år efter de där arbetsåren innan ett arbete blir publikt och kommersiellt intressant. Kanske har författaren investerat miljoner under åren i egna resor, litteratur (och förstås inte minst sin egen tid) och annat som njugga stipendienämnder aldrig velat ge dem ett nickel för. När de äntligen får en chans att få tillbaka en smula av det de investerat – ska då någon annan kunna berika sig på deras arbete då?

Är snusning bättre än tobaksrökning?

Inger Atterstam skriver i artikeln ”Strid om snuset som rökavvänjare” i dagens SvD:

Antirökarbetet är ett stor misslyckande, konstaterar därför en del rökaktivister. Och vissa av dem – de kallar sig ibland ”dissidenter” – har börjat plädera för en ny strategi som direkt utmanar den ideologiska kärnan i hela antirökrörelsen och som väckt starkt motstånd.

Vad kritikerna säger är: våra metoder hittills har inte lyckats. De har helt styrts av målet att utrota nikotinet från våra samhällen, nikotinet och nikotinberoendet är ”fienden” och därmed tobaksindustrin som tillhandahåller och gör allt för att sprida nikotinet.

Detta är en orealistisk fundamentalistisk renlevnadsfilosofi som i själva verket snedvridit hälsoarbetet och till och med gynnar tobaksindu strin, menar kritikerna.

Antinikotin-strategin har medfört att det förebyggande arbetet nästan uteslutande koncentrerats på att stoppa unga människor från att börja röka och att skydda icke-rökande medborgare från passiv rökning. De vuxna rökarna däremot har mer eller mindre lämnats åt sitt öde, både i samhällets antiröksatsningar och i sjukvården. Stödet för att hjälpa rökare att sluta röka har varit och är minimalt eller icke-existerande i flertalet länder.