När skolan skulle ta hänsyn till individen

Så här annonserade socialdemokraterna om skolan 1944:

En annons för SAP i tidningen Se nr 29/1944, s 31.

Då talade man ännu i första hand om att ta tillvara elevernas anlag, deras individuella fallenhet, inte om en allmän kunskapsnivellering till minsta gemensamma nämnare:

Hasse tänker bli rörmokare, och han går jämte andra praktiskt lagda ynglingar i en yrkesskola. Var fågel sjunger efter sin näbb, och för sin del föredrar Pelle läsvägen. Men för båda gäller, att deras anlag bör avgöra, vilken utbildning de ska få. Nu är det alltför ofta faderns ekonomi, som fäller utslaget.

Vidare skriver man i annonsen:

I vårt samhälle försiggår ett stort slöseri med begåvningar. Dessa må vara av praktisk eller teoretisk art – det är dock alltid så, att få saker lönar sig så väl som att placera rätt man på rätt plats. Det kan man inte göra i ett samhälle, där frågan om ungdomens utbildning i hög grad är en fråga om föräldrarnas ekonomi. Så länge detta förhållande råder, avstår vi från att på bästa sätt använda vårt folks begåvning.
Alla barn måste oberoende av föräldrarnas ekonomi få den utbildning, som deras anlag berättigar dem till. Det är det socialdemokratiska arbetarepartiets huvudgrundsats i skolfrågan.

Att samma arbetarparti senare skulle komma att avskaffa yrkesundervisningen på grundskolenivå och istället satsa på att alla skulle bli akademiker är gåtfullt.

Efter ett TV-program om skolan 1971 skrev Karlskoga Tidning (15/10 1971) i en artikel med rubriken ”TP-linjen ska tas bort trots att behovet ökar”:

Samtidigt tog man upp den teknisk-praktiska undervisningen. Den utbildningslinje i årskurs 9 där eleverna får ägna en stor del av sin tid i skolan åt praktiska göromål, verkstadsarbete.
I programmet berättar läraren Kjell Olsson att dessa elever kallas TP-idioter!
Oavsett tillnamn så är det en undervisningsform som eleverna stortrivs med. Ofta är det skoltrötta elever som inte orkar följa med teoretisk undervisning hela dagarna.
–Det här är ett andningshål som behövs och som behovet av ökar från år till år, säger Kjell Olsson. Många av de här grabbarna har lidit sig igenom sjuan och åttan.
Dessa lovord till trots kommer TP-undervisningen att försvinna. Det är sista året man arbetar med linjen.
–Jag beklagar killarna. Jag tycker det är ruskigt att dom skall behöva bli sittande i klassrummen och få ettor i betygen, maximalt tvåor. De får ingen chans att konkurrera om platserna i yrkesskolorna.

Pingad på Intressant.