• Ny musik:

    Ny EP:


    Spotify | CD Baby

    Musik:

    CD:

    Bok (pdf):

    Bok (pdf):

    Tidskrift:

    Bok:

    eBook:

    Upphovsrätt:

    Farfar:

    Kisamor:

    Kulturnät Sverige:

När Povel stal tre eller fyra takter

På 60-talet uppträdde Povel Ramel med en föreställning som han kallade ”Hälften lånat”, och han hävdade då att han talat med Stim (”gamla fru Stim”), som sagt att man får stjäla tre takter ur andras kompositioner. ”Man får stjäla fyra takter från en annan bit”, säger Martin Ljung i Povels Rock-Fnykis.

Jag vet inte om Povel verkligen talade med Stim om detta, för på Stim har man ihärdigt förnekat att någon sådan regel skulle finnas. Jag har heller aldrig hört talas om någon sådan regel – inte förrän nu.

Ja, det står inte precis i den svenska upphovsrättslagen, men det finns ett rättsfall i USA som möjligen skulle ha kunnat hjälpa till att skapa den här myten.

Kanske hade Povel – eller gamla fru Stim – hört talas om Northern Music Corp. v. King Record Distribution Co, ett mål från 1952, där rätten kom fram till att om man tog mer än fyra takter av en komposition, så utgjorde det upphovsrättsintrång. Kanske läste Povel om detta i någon svensk eller amerikansk musiktidning? (I ett ännu äldre mål, Boosey v. Empire Music Co från 1915, blev också kvantitativa resonemang prejudicerande: sex toner eller mer skulle vara olagligt att ta, om dessa toner också åtföljdes av en sångtext som liknade originalets.)

Northern Music hade rättigheterna till Guy B. Woods och Sol Marcus’ sång Tonight He Sailed Again och stämde King Record Distributing som marknadsförde en liknande sång av Henry B. Glover med titeln I Love You, Yes I Do. Så här står det bl.a. i protokollet:

While both experts called by the defendants recognize the similarity of these passages in both songs, they account for it by the fact that they are found ”in well known compositions of earlier origin.” We do not agree with these experts that the similarities of these four consecutive measures are not striking but are trivial and commonplace. While we are not concerned primarily with the number of measures or of notes which are similar, we find that they comprise a significant and continuous portion of the melodies of both songs.
A piracy of a song is committed if that portion which is the whole meritorious part of the song is incorporated in another song, without any material alteration in the sequence of bars. We find that this was done here.

Slutsatsen förefaller inte glasklar, men många kommentatorer har tolkat detta som att mer än fyra takter (eller fyra takter eller mer) skulle utgöra upphovsrättsintrång. Bland andra skriver tidigare BMI-direktören David Sanjek det i artikeln ”‘Don’t Have to DJ No More’: Sampling and the ‘Autonomous’ Creator” i boken The Construction of Authorship: Textual Appropriation in Law and Literature, red. Martha Woodmansee & Peter Jaszi, 1994.

Pingad på Intressant.
%d bloggare gillar detta: