Svenska Dagbladet skriver idag om arkivering av webbsidor, både det amerikanska projektet Wayback Machine, som är en funktion hos Archive.org, och svenska Kulturarw3 som Kungliga Biblioteket snöpligen stängde av för snart två år sedan.
KB:s tal om brist på finansiering för Kulturarw3 är, som jag skrev i Biblioteksbladet, inte sant. Man fick två miljoner per år från år 2000. Men i och med att man inte längre (fr.o.m. år 2007) särredovisar vart pengarna går kan man, enligt min källa, använda dessa pengar till vad som helst inom KB:s verksamhet. Skandalöst nog vände KB sig till Archive.org förra sommaren efter den kritik man fått i pressen och betalade dem för att göra en nedladdning – när det alltså kunde ha gjorts med redan tillgänglig teknik och personal. Nedladdningen lär vara ganska ytligt gjord och kan knappast ersätta vad som missats under det här avbrottet. Under hösten har också KB till pressen givit sken av att Kulturarw3 är igång igen, men detta är alltså lögn. Nu har man snart missat två års händelser på den svenska delen av webben.
När Kulturarw3 startade 1996-97, så skedde det med visst samarbete med Brewster Kahle på Internet archive/Wayback machine. Så vi var ungefär lika tidiga som de, däremot var vi definitivt först i världen bland nationalbiblioteken. Det var rätt modigt på den tiden, eftersom det inte var alldeles klart vad lagen tillät att man kunde göra med materialet (upphovsrättsligt m.m.). Dock såg man det som så viktigt att detta inledande skede av nätverkssamhället sparades (e-publiceringens ”inkunabler”) att man gjorde det ändå.
Nu använder vissa detta som argument för att robotnedladdningen ska läggas ned på oöverskådlig tid, att det inte kan tillgängliggöras. Men sparar man inget nu, så kan inget tillgängliggöras när de problemen väl har lösts. Ska vi få ett tioårigt hål i samlingarna? Skulle man godkänna detta när det gäller böcker och småtryck?
I dagarna har KB också högtidlighållit 350-årsjubileet av den första pliktleveranslagen och försöker framstå som garanten för kulturarvets bevarande. Det är för bedrövligt.
Se vidare min debattartikel i Biblioteksbladet.
Filed under: Uncategorized |
Slowfox 