Om orden neger och negro

De senaste åren har som bekant ordet neger debatterats alltmera. Det började nog för 15–20 år sedan med frågan om hur de där chokladbollarna med kokos på skulle benämnas. Sedan har debatten blivit allt hätskare, i takt med en viss politisk polarisering i samhället.

Mörkhyade människor, och även organisationer som talade i deras namn, ansåg redan i slutet av 1960-talet att man i stället för negro/neger skulle säga black/svart, och när det gällde just amerikanska svarta förespråkade man uttrycket afro-amerikan och något decennium senare var rekommendationen afrikan-amerikan.

Men betyder inte neger eller negro just ’svart’? Jo, det kommer ju från latinets nigrum eller niger, som betyder ’svart’, och det letade sig sedermera in i t.ex. spanskan och portugisiskan som negro och vidare som lånord in i engelskan.

Då borde det ju inte vara något problem, kan man tycka. Men det är det förstås, eftersom språket inte alltid är logiskt och inte utvecklas alldeles rätlinjigt. Det finns många ord som från början inte varit nedsättande, men som med tiden kommit att användas så. Ordet idiot exempelvis, betydde från början i grekiskan (idiotes) helt enkelt en ’enskild medborgare’ som inte hade uppdrag i staten eller kunskaper i statsangelägenheter.

Ett märkligt fall är också polack, som tycks vara rumsrent i Sverige och en del andra europeiska länder, troligen för att det helt enkelt är det polska ordet (polak) för en person med polskt ursprung. Men i engelskan (och även i tyskan) är det inte gångbart, det ses som nedsättande. Där säger man istället pole respektive Pole.

Det kan med andra ord vara rimligt att undvika ordet neger i tal och skrift i dag (utom förstås om man skriver om själva ordet, som jag gör här eller använder det i historiska skildringar). Frågan är dock hur man ska göra när ordet förekommer i verk som skapats för 50, 100 eller 200 år sedan? Ska dessa revideras? Har ordet alltid varit uttryck för rasism? Har ordet aldrig använts av svarta människor?

Dåvarande folkpartistiska riksdagsledamoten Nyamko Sabuni skrev i en debattartikel i Aftonbladet 30 augusti 2005:

Svarta har aldrig själva kallat sig negrer. En neger är en degraderad, sinnesslö, lägre stående människa och att kalla någon neger och inte mena något illa med det är att likna vid att spotta någon i ansiktet och inte mena något illa med det.

Men detta stämmer ju inte. En så prominent person inom den svarta medborgarrättsrörelsen i USA som Martin Luther King använde t.ex. ordet i sitt berömda I have a dream-tal 1963: ”We cannot be satisfied as long as a Negro in Mississippi cannot vote and a Negro in New York believes he has nothing for which to vote.” King säger negro 15 gånger i sitt tal och black 4 gånger.

Vid 1900-talets början var en stor fråga huruvida negro skulle stavas med stor bokstav eller inte. Den legendariske afrikansk-amerikanske folkbildaren, författaren m.m. Booker T. Washington föredrog ordet negro framför members of the colored race, enligt Harpers Weekly 2 juni 1906:

Professor Booker T. Washington, being politely interrogated […] as to whether negroes ought to be called ’negroes’ or ‚’members of the colored race’ has replied that it has long been his own practice to write and speak of members of his race as negroes, and when using the term ’negro’ as a race designation, to employ the capital ’N’.

Den 7 mars 1930 meddelade New York Times att man (på inrådan av den svarte författaren Robert R. Moton) hädanefter skulle använda stor bokstav: ”In our ’style book’ ’Negro’ is now added to the list of words to be capitalized. It is not merely a typographical change; it is an act in recognition of racial self-respect for those who have been for generations in ’the lower case’.”

Men 1970 hände något. Folkloristen Roger D. Abrahams skrev i sin bok om svart kultur, Positively Black, att de som nu började kalla sig själva black, därigenom implicit hävdade att negro var en term som vita använde för att betona de svartas ställning i det amerikanska samhällssystemet. Och samma år stod det i Clarence Majors Dictionary of Afro-American Slang att negro var ett annat sätt att benämna någon som en ”Uncle Tom”.

 

Tidskriften Negro Digest bytte namn till Black World i maj 1970.

 

Sedan 1942 hade tidskriften Negro Digest utkommit i USA. Den innehöll noveller, artiklar, essäer, skämtteckningar m.m. Här började ordet black användas alltmer under 1960-talet och en namnändring föreföll oundviklig. Aprilnumret 1970 hette Negro Digest men i maj hade tidskriften bytt namn till Black World. Redaktören H.W. Fuller skrev i en redaktionell not i majnumret:

In its premiere issue, Black World magazine focuses, appropriately, on the two principal centers of Black population in the world, the African continent and the United States of America. […] Black people on both continents have very grave and very similar problems, and these problems have a common source: the experience of colonialism and enslavement.

Med ordet nigger förhåller det sig annorlunda. Det har från början haft en nedsättande betydelse. Oxford English Dictionary har sitt första belägg av ordet från 1786. I boken Memorable Days in America från 1823 skriver en brittisk författare, som även kallar sig bonde, William Faux, om det förfärliga livet i Nordamerika. Boken var tänkt att avskräcka britter från att emigrera. Faux noterar hur man ser på svarta: ”[…] contempt of the poor blacks, or niggers, as they are there called, seems the national sin of America.”

Joseph Conrads roman The Nigger of the Narcissus från 1897 har nästan alltid varit omdiskuterad – av olika skäl. Idag är det främst det där ordet i titeln som är kontroversiellt. Man har t.o.m. givit ut en specialutgåva som heter The N-word of the Narcissus (utgiven 2009), där alla förekomster av ordet inne i texten har ändrats. En annan bok (från 1969), The Life & Loves of Mr. Jiveass Nigger, av den svarte författaren Cecil Brown förefaller dock passera även i nyutgåva.

 

Joseph Conrads klassiska roman i nyutgåva från 2009 och Cecil Browns roman från 1969 i 2008 års upplaga. Browns titel alluderar för övrigt på Frank Harris sedeskildring My Life and Loves.

 

Det finns naturligtvis hur många böcker, filmer, teaterpjäser, osv. som helst som kunde ändras om man vill göra dem mera rumsrena efter dagens förhärskande synsätt. Varje tänkande människa borde dock inse att detta är just sådana ”goda föresatser” som vägen till helvetet sägs vara kantad av.

Det lär ju inte räcka med att ändra en gång, för ungefär vart tionde år torde det komma nya ord som de nyligen rekommenderade måste bytas ut mot. (Jag har redan hört hur ordet svart anses betänkligt, och även afrikan-amerikan anses av vissa vara rasistiskt.)

Man tar rimligtvis del av äldre kulturyttringar för att få en bild av den tid som skildras, och dit måste förstås höra även den tidens sätt att uttrycka sig. Det lär bli vanskligt för kritiker och forskare att bedöma äldre verk om de inte kan avgöra vad som egentligen en gång skrevs – om texterna kanske reviderats flera gånger. Ursprungsverken kommer alltid att finnas på forskningsbiblioteken, invänder någon, men är det så säkert? Det finns redan de som vill rensa universitetsbibliotek från sådant som kan anses kränkande.

Frågan är väl också om det räcker med att ändra ordval. Om man vill ta bort sådant som kan uppröra någon, måste man väl också börja revidera innehållet? Då borde man ta bort händelser och ageranden – och åsikter – som ”ingen ska behöva utsättas för”, som det brukar heta i debatten. Då har vi kommit långt från den yttrandefrihet vi brukar hylla.

Not 1: Jag förutsätter nu att negro och neger är jämförbara ord i denna debatt; det finns givetvis skillnader i ordens framväxt och historia i de olika språkområden där de förekommer, men jag tror de är tillräckligt ekvivalenta för mitt resonemang här.

Not 2: Ordet nigger anses oftast vara en förvrängning av ordet negro. Men det finns även ett gammalt verb nig, som betyder att ’omärkligt klippa kanterna av mynt’, företrädesvis guldmynt, för att på så sätt skaffa sig värdefulla metallfragment. En person som sysslade med detta kallades också, enligt Eric Partridges A Dictionary of the Underworld, för nigger. Webster’s Unabridged Dictionary anger också bibetydelsen av en sorts ångdrivet kedjeverk som kan dra båtar över grynnor och grund.

Fördomar och stereotyper

Den 5 oktober talade Göran Everdahl i radions Spanarna i P1 om nödbromsar i debatter, dvs. sådant som får all seriös debatt att avstanna. Man kan t.ex. antyda att något påminner om Hitler, eller att ”det där är socialism” (främst gångbart i USA). I kölvattnet av höstens Tintindebatt kan jag fylla på med ett par.

Vill man inte direkt beskylla någon för att vara rasist eller sexist kan man använda en light-version. Man säger då att det som just sagts är en etnisk stereotyp eller en könsstereotyp. Då finns det goda möjligheter att debatten om inte upphör så dock saktar av betydligt, eftersom ingen gärna vill framstå som talesman för förenklade klichéer eller fördomar.