Skjut inte på mormor!

Tyvärr är inte läkaren Björn Olsson (SvD Brännpunkt 1/11) ensam om att försöka ge intryck av att naturmedicin och skolmedicin spelar på helt olika planhalvor. Det har i många år pågått en formlig kampanj där vissa forskare och läkare försöker lura i allmänheten att skolmedicinens preparat är säkra och verkningsfulla, medan naturmedicinens är verkningslösa. I varje fall när det gäller goda effekter. Oönskade biverkningar erkänner man att de kan ha, konstigt nog. Har de någon god effekt beror det däremot på placebo, säger man och det sade även Olsson i onsdagens P1-morgon.

Men när en läkare attackerar naturmedicinen på detta vis är det som att skjuta på sin mormor. Enligt professorn i farmakognosi vid Uppsala universitet, Gunnar Samuelsson, grundar sig ungefär 40 procent av våra moderna läkemedel på substanser från naturen, antingen som direkta extrakt, derivat eller syntetiskt kopierade ämnen. Björn Olsson nämner själv acetylsalicylsyra (magnecyl) som något som kan ha effekt på förkylningssymtom. Men acetylsalicylsyran är en variant av salicylsyra som utvinns ur pilbark. Och Olsson har förstås hört talas om morfin, penicillin och tubocurarin som är andra exempel på preparat från naturen. Ja, t.o.m. det i dagarna så aktuella Tamiflu är en utveckling från stjärnanis.

Läkemedelsindustrin försöker nu exploatera folkligt medicinskt kunnande i olika länder genom att satsa på den s.k. etnofarmakologin, där man bl.a. automatiskt screenar miljontals växtprover i hopp om att hitta något man kan kopiera – och patentera!

Inte sällan hör man att tron på naturmedel är ”flum”. Men när medicinare av Olssons kaliber tvingas erkänna viss effekt och då förklarar det med placebo så är det inte det minsta flummigt. Placebo innebär att blotta tron på att ett medel ska ha effekt gör att det får effekt. Det hör till saken att begreppet placebo på senare år alltmer börjat ifrågasättas (t.ex. en medelstor metastudie av Hrobjartsson/Gotzsche 2001). Begreppet är helt grundläggande i många medicinska studier. Men finns det egentligen? Forskare kräver ofta mycket solida bevis för att mediciner har effekt. Men när har man ställt samma hårda beviskrav på begreppet placebo?

”Varför skall kroppen proppas full med olika kemiska preparat så fort vi känner lite besvär?” skriver Olsson. Men många som köper naturmedel och kosttillskott av olika slag är kroniskt sjuka människor som får dålig hjälp i den vanliga vården och som är helt beroende av att kunna självmedicinera. Ett av många exempel är glukosamin mot artros.

Förkylning går över på en vecka. Olsson har en poäng här. Många gånger läker sjukdomar ut av sig själva utan någon medicinering alls, men detta gäller då människor som för övrigt är friska och har t.ex. fullgott immunförsvar. De som inte har det kan behöva extra hjälp.

Det blir lite skevt när Olsson raljerar över annonser för naturmedel, när man tänker på vilken massiv marknadsföringspress läkarna utsätts för från läkemedelsbolagens sida, så att de ska skriva ut medel, som tyvärr ofta visar sig otillräckligt testade. Aktuella fall är t.ex. blodtrycksmediciner som kan orsaka hjärtproblem, eller artritmedlet Vioxx som kan ge stroke.

Enligt en artikel i den medicinska tidskriften JAMA 1998 är antalet dödsfall i USA på grund av biverkningar av förskriven medicin den fjärde till sjätte vanligaste dödsorsaken. Men läkemedelsindustrin vill att vi ska vara livrädda för vitaminer och örtmediciner.

Själv ser jag fram emot den dag då båda sidor kan samarbeta för att kartlägga såväl goda som dåliga effekter hos alla typer av mediciner.

Pingad på Intressant.

Annons