• Ny musik:

    Ny EP:


    Spotify | CD Baby

    Musik:

    CD:

    Bok (pdf):

    Bok (pdf):

    Tidskrift:

    Bok:

    eBook:

    Upphovsrätt:

    Farfar:

    Kisamor:

    Kulturnät Sverige:

Värtagasverket – industriminne och kultur!

Äntligen ska kulturen få flytta in i en av gasklockorna vid Värtagasverket. Det har ju varit på tal länge och nu är det i första hand Operans behov som ska tillgodoses, men antagligen kommer även andra sceniska kulturformer att kunna få en plats här.

SvD skriver att det inte är någon ny idé att utnyttja industrilokaler för kultur på detta sätt, men man glömmer faktiskt den kanske viktigaste parallellen till vad som nu ska ske.

Innan Värtagasverket byggdes (1890-1893) fanns ett äldre, som byggdes 1853-58, på vad som kallades Clara sopbacke, bakom Centralstationen, mellan Klarabergsgatan och Mästersamuelsgatan (som då gick västerut ända ut till vattnet). När de tre gasklockorna där inte längre räckte till, byggdes en fjärde vid Norra Bantorgets sydsida, nuvarande Olof Palmes Gata, som blev klar 1874.

Ännu högre kapacitet behövdes snart, bl.a. för att gasen alltmer började användas i hemmen och av industrin. För gatubelysning började dock gasen få konkurrens av elektriska bågljuslampor. När man sålunda tvingades bygga ut gasverket igen, flyttades anläggningarna till Hjorthagen, med pampig invigning i närvaro av kungen, kronprinsen och prinsarna Carl, Eugen och Oscar Bernadotte 25 november 1893.

Vad gäller den gamla anläggningen, så rev man 1910 delvis den fjärde gasklockan vid södra delen av Norra Bantorget, men behöll murarna och den runda bassängen. Här byggde man sedan den gigantiska konsertlokalen Auditorium, som invigdes i januari 1914. Här kom Stockholms filharmoniska orkester att husera tillfälligt under åren 1914-26, till dess Ivar Tengboms konserthus stod klart vid Hötorget.

Lokalen användes även för utställningar och politiska möten. 1933 spelade Louis Armstrong där och blev föremål för oerhört fördomsfulla recensioner, bl.a av Gösta Nystroem som skrev om ”människoätarättlingen Louis Armstrong” som visade ”sin slätrakade flodhästfysionomi” etc. (Enligt Musikaliska akademiens årsskrift 2006.)

1942 döptes Auditorium om till Vinterpalatset och användes ofta också som danslokal, med plats för 1 400 dansande. 1958 blev Vinterpalatset slutligen biograf för vidfilmsformatet Cinerama. Jag vill minnas att jag såg Easy Rider där någon gång i början av 70-talet. 1978 revs huset och nu finns där en stor kontorsbyggnad.

Lite kultur har det redan varit ute i Hjorthagen. Under kulturhuvudstadsåret hölls en del evenemang vid gasverket, och jag själv föreläste då bl.a. om gaslysningens historia och hur denna speglats i litteraturen, ”När upplysningen blev industri”. Och senare har en del dansföreställningar ägt rum där.

Vid gasverket finns en rad märkliga byggnader. Alla de äldre tegelbyggnaderna ritades av Ferdinand Boberg, som ju också är känd för t.ex. det som var huvudpostkontor på Vasagatan, NK-huset, Rosenbad, och LO-borgen (se t.ex. Hellboms webblog). Det var också Boberg som ritade den välkomnande ”krokanen” på Djurgården vid Stockholmsutställningen 1897.

Vid gasverket är t.ex. kondensations- och ångpannehusen, liksom maskin- och scrubberhusen fantastiska byggnadsvårdsobjekt ur industrihistorien. Förhoppningsvis får de finnas kvar. Ska allmänheten få tillträde hit så småningom återstår troligen ett omfattande saneringsarbete. Stenkolsbränningen torde ha lämnat åtskilliga giftigheter kvar i marken.

Not i juni 2009: Mina antydda farhågor här ovan tycks slå in tyvärr. Det talas nu om att saneringsarbetena skulle bli så omfattande och kostsamma att användningen av gasklockan för kulturella ändamål inte alls kan bli av.

Pingad på Intressant.

%d bloggare gillar detta: