• Ny musik:

    Ny EP:


    Spotify | CD Baby

    Musik:

    CD:

    Bok (pdf):

    Bok (pdf):

    Tidskrift:

    Bok (pdf):

    Book (pdf):

    Upphovsrätt:

    Kisamor:

Folkskolestadgan 1842

[Kommentar: Den epokgörande svenska folkskolestadgan från 1842 hade i huvudsak förverkligats ungefär när det var dags för 1882 års folkskolestadga. Dock fanns det orter utan utbildade lärare fram till 1920-talet ungefär. Så reformen kan sägas ha tagit minst 40 år men kanske så mycket som 80 år att realisera. Ändå började man inte från noll. Det fanns mängder av skolor och skolformer i Sverige sedan medeltiden. 1842 fanns cirka 1 000 sockenskolor i Sverige och till dessa skulle behövas minst 1 200 nya skolor och en viss standard på lärarna skulle säkras. Se även kronprins Oscars tankar om folkskolan, publicerade i en artikel 1839.]

Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga angående Folk-undervisningen i Riket: gifwen Stockholms slott den 18 juni 1842

Wi CARL JOHAN göre wetterligt: Sedan Wi, med afseende å behofwet af förbättrade anstalter för Folkunderwisningen i Riket, och med ledning af de från wederbörande i Nåder infordrade uppgifter rörande förhållandet med barna-underwisningen inom församlingarne, under den 1 Februarii 1840 till Riket då församlade Ständer aflåtit Nådig Proposition, innefattande wissa allmänna grunder för de till Folk-underwisningens befrämjande nödiga stadganden, jemte Nådig framställning om de för samma ändamål oundgängligen erforderliga anslag af allmänna medel; samt Rikets Ständer af sådan anledning under den 14 Junii påföljde år hos Oss i underdånighet anmält ett af dem upprättadt förslag till Lag om Folkunderwisningen i Riket, med underdånig anhållan, att, efter pröfning deraf och i den mon detta förslag funnes antagligt, Oss måtte täckas låta i enlighet dermed allmän Författning i ämnet utfärda, hwarjemte Rikets Ständer i underdånighet tillkännagifwit, hurusom de, dels till nödiga undewisnings:anstalter för Lärares bildande för folk:skolorna samt till stipendier åt elever wid berörde bildnings-anstalter, dels ock till understödd för folkskole-lärarnes aflönande inom de församlingar, som deraf kunna finnas i behof, anwisat wissa uppgifna årliga anslag: så och efter det Wåre befallningshafwande och Dom-Capitlen i Riket blifwit öfwer omförmäldte af Rikets Ständer i underdånighet öfwerlemnade förslag hörde, hafwe Wi så wäl berörde förslag, som de derwid af wederbörande framställda erinringar, i Nådigt öfwerwägande tagit och, med hufwudsakligt gillande af hwad Rikets Ständer i ämnet hemställt, funnit för godt i Nåder påbjuda och stadga, som följer:

§. 1.
1:o. I hwarje stads-församling och hwarje socken på landet bör finnas minst en, helst fast, skola med wederbörligen godkänd lärare: såsom undantag härifrån, må dock twänne eller flera till samma pastorat hörande stads-församlingar eller socknar på landet kunna sig som en skola förena, der en ringare folkmängd och öfriga förhållanden en sådan förening påkalla.

2:o. Der medellöshet eller locala förhållanden hindra inrättandet af fast skola, må tills widare barna-underwisningen besörjas i flyttbara skolor med en eller flera behörigen godkände lärare. Sådana flyttbara skolor böra likaledes inrättas der, uti ett widsträcktare pastorat, åtskilliga byar, hemman, torp eller lägenheter äro från den fasta skolan så aflägsna, att hinder för dess begagnade för många af församlingens barn uppkommer.

3:o. Lärares anskaffande och folk-skolors inrättande bör sättas i werket inom fem år ifrån denna Författnings utfärdande; kommande det att bero af församlingarna sjelfwa, i samråd med Skol-styrelserna, att bibehålla redan antagne skollärare, dock med förbindelse för dem att bibringa de här nedan bestämda kunskaper.

§. 2.
1:o För hwarje skol-district, bestående antingen af en stadsförsamling eller socken på landet med en eller flera skolor, eller af twänne eller flera stadsförsamlingar eller socknar, hwilka sig om en skola förenat, skall finnas en Skolstyrelse, hwilken utgöres af Kyrkoherden eller den Prestman, som hans ställe företräder, såsom Ordförande och answarig för det protocoll, som wid Styrelsens sammanträden föres, samt någre af församlingen walde, inom skol-districtet boend ledmöter. Af församlingarna må bero att wälja Skolstyrelsens ledamöter för bestämd eller obestämd tid, samt att, med deras begifwande, återwälja de afgående.

2:o. Skol-styrelsen skall hafwa inseende öfwer alla inom districtet inrättade folk-skolor, sorgfälligt wårda deras angelägenheter samt waka deröfwer, att underwisningen samwetsgrannt besörjes och flitigt begagnas.

3:o Skol-styrelsen uppgöre för de under dess uppsigt stående skolor ett reglemente, hwilket bör bestämma underwisningsmethoden, disciplinen och hwad mera till Skolornas behöriga wård och förwaltning hörer. Detta reglemente skall dock alltid underställas wederbörande Dom-Capitels pröfning och godkännande innan det må såsom gällande anses. Erforderliga jemkningar eller rättelser uti ett sålunda godkändt reglemente må likaledes, enligt Skol-styrelsens förslag, kunna med Dom-Capitlets begifwande widtagas.

§. 3.
Hwarje skol-district åligger anskaffa och underhålla tjenliga rum för de folk-skolor, som inom districtet finnas eller blifwa inrättade. I kostnaden härtill skola alla inom districtet boende deltaga, efter de grunder, som inom orten följas i fråga om kyrkobyggnad, så framt ej annorlunda derom öfwerenskommes; beroende det af församlingsboerne sjelfwe att, der fast skola inrättas, efter sig företeende omständigheter bestämma dess läge, dock helst nära intill Ordförandens i Skol-styrelsen bostad, för att lätta hans uppsigt öfwer skolan.

§ 4.
1:o. Wederbörligen, enligt denna Författnings föreskrift, examinerad och antagen skol-lärare åtnjute i årlig lön minst sexton tunnor spanmål, hwaraf åtta tunnor erläggas in natura, hälften i råg och hälften i det eller de andra sädesslag, i hwilka krono-tionden inom orten utgår, men de öfriga åtta tunnorna alltid betalas med penningar till ett bestämdt belopp af Femtiotre Rdr 16 sk. Banco.

2:o. Skol-läraren skall ock af församlingen förses med tjenlig bostad och nödigt bränsle. Äfwenledes bör åt honom anskaffas sommarbete och winterfoder för en ko, eller ock, der locala eller andra förhållanden sådant förhindra, minst wärdet af twå tunnor spanmål af förenämnde sädesslag i ersättning lemnas.

3:o. Dessutom bör, så widt sig göra låter, ett lämpligt jordland ställas till skol-lärarens disposition, dels till brukning för eget behof af jordfrukter, dels för att lemna tillfälle till underwisning i trädplantering och trädgårdsskötsel.

4:o. För att bereda tillgång till lärarnes sålunda bestämda aflöning, bör, der ej andra medel härtill finnas, dels ett årligt bidrag af minst twå och högst sex skillingar Banco af hwarje skattskyldig person i församlingarna utgöras, dels en afgift erläggas för hwarje barn, som begagnar folk-skolan, med undantag af dem, som åtnjuta understöd af fattigwården, eller hwilkas föräldrar för medellöshet erhålla afkortning å de årliga krono-utskylderna; dock ware det åt församlingarna sjelfwa öfwerlemnadt, att närmare bestämma nämnde bidrag och afgifter. Om dessa icke uppgå till det för skol-lärarnes aflöning erforderliga belopp, skall det åligga församlingarne att det som brister sammanskjuta, efter de i 2:dra Art. Bewillnings-förordningen bestämda grunder så wida ej annan öfwerenskommelse härom träffas. Och skola alla dessa bidrag och afgifter uppbäras på sätt inom hwarje församling öfwerenskommes, och inlevereras till församlingens skol-kassa, för att till ändamålet anwändas.

5:o. Derest någon församling är af fattigdom urståndsatt att sjelf till ofwannämnde minimi-belopp skol läraren aflöna, må den genom wederbörande Landshöfding och Biskop till Kongl. Maj:t ingifwa underdånig ansökning om understöd af de till detta ändamål anslagna statsmedel; och kommer sådant understöd, sedan behofwet deraf blifwit af bemälde Embetsmyndigheter behörigen undersökt och witsordadt, att, i den mon tillgångarna medgifwa i Nåder bewiljas; börande dock hwarje församling, som sökt och fått sig sådant understöd tillagdt, innan den får detsamma lyfta, hafwa wisat, att den gått i författning om ett ändamålsenligt ordnande af sitt skolwerk.

6:o. De kostnader, hwilka för skolors underhållande och lärares aflönande åligga församlingarne, böra utgöras gemensamt af hwarje skol-district för alla inom districtet befintliga fasta och flyttbara skolor, så wida ej annorlunda derom öfwerenskommes.

§. 5.
1:o. Så wäl i Hufwudstaden, som i hwarje Stifts-stad, bör af Dom-Capitlet beredas tillfälle för dem, som wilja egna sig åt folklärare-kallet, att i ett seminarium erhålla underwisning och öfning i de till detta kall hörande ämnen.

2:o. För hwarje sådant seminarium förordne Dom-Capitlet en dertill skicklig Föreståndare, hwilken bör handleda och underwisa blifwande skol-lärare, samt wid intagning och afgång dem förhöra; hwarjemte Dom:Capitlet bör åt skol-lärare-eleverne bereda tillfälle att erhålla underwisning i kyrkosång och enkel gymnastik, samt att uti någon folk-skola erhålla practisk bildning för skollärare-kallet. Dom-Capitlet äge att, på sätt lämpligast pröfwas, mellan dem, som hafwa befattning med skollärare-elevernes bildning, fördela det åt hwarje seminarium anwisade årliga anslag, eller att dessa befattningar hos en person förena, så wida han till dem alla äger erforderlig skicklighet. Seminarii-Föreståndare åtnjute enkel presterlig tjenstårsberäkning, till uppmuntran för skicklige män att denna befattning emottaga.

3:o. Dom-Capitlet åligge att närmare bestämma hwad som rörer skollärare-elevernes ändamålsenliga bildning, i hänseende till underwisningstiden inom seminarium, pröfningar, m. m., samt att öfwer underwisningens behöriga gång föra en noggrann uppsigt.

4:o. Ingen må till elev i ett skol-lärare-seminarium antagas, som icke företett tillförlitlig wandel, samt wid af Föreståndaren anstäldt förhör befunnits kunna med färdighet läsa innantill Swenskt och Latinskt tryck, skrifwa, räkna quatuor species i hela tal, samt kunna utantill Luthers lilla Cateches med den antagna förklaringen och äga förswarlig kännedom af Bibliska Historien. Den, som finnes behäftad med något sådant kroppsligt fel, som gör honom till skollärare-kallet oskicklig, må ej till elev antagas.

5:o. Stipendier böra till ett belopp af dels 50 Riksdaler, dels 33 Riksdaler 16 sk. Banco, af Dom-Capitlet utdelas åt behöfwande och skicklige skollärare-elever för en tid af ett år, hwilken dock må ytterligare kunna med ett halft eller helt år förlängas; hwarwid iakttages, att, der behof och skicklighet äro lika, den elev till åtnjutande af stipendium må ega företräde, som af någon särskild församling blifwit till intagning i seminarium anmäld med wilkor att, efter genomgången läro-curs, anställas wid en inom samma församling beslutad eller inrättad folkskola.

6:o. Den, som stipendium i seminarium åtnjutit, ware förbunden att, efter fulländad läro-curs, minst för 3:ne år antaga skollärare-befattning, då en sådan inom ett halft år efter hans afgång ifrån seminarium honom af wederbörande erbjudes; warande den, som brister i denna förbindelse uppfyllande, pligtig att återbetala de uppburna stipendii-medlen, hwilka i sådant fall komma att en annan seminarii-elev tilldelas.

§. 6.
1:o. Wid folkskole-lärares antagande fästes i första rummet afseende å deras gudsfruktan och sedliga wandel. Derjemte skall hwar och en, som will anses behörig att söka lärare-befattning wid folk-skola, antingen han genomgått seminarium eller icke, så framt han icke föreser fullständigt, före denna Författnings utfärdande afgifwet betyg om erforderlig insigt i alla nu föreskrifna åmnen ifrån Wexelunderwisnings-Sällskapets i Stockholm inrättade Normal-Skola, hafwa aflagt prof, anstäldt af Seminarii-föreståndare, i närwaro af någon Dom-Capitlets ledamot, och, enligt deröfwer af Seminarii-förståndaren utfärdadt och af nämnde Dom-Capitels ledamot påtecknadt betyg, äga full färdighet uti innanläsning, rätt- och wälskrifning, samt fullgiltig insigt och ådagalagd färdighet att underwisa i följande ämnen: Catechesen, Bibliska Historien, Physisk och Politisk Geographi i säker öfwersigt, Fäderneslandets Historia och hufwuddragen af allmänna Historien, Räknekonsten, så wäl theoretiskt som practiskt, till och med sammansatt Regula de tri uti hela och brutna tal, allmänna begreppen af Geometri och Linear-teckning, samt Naturläran; äfwensom han bör äga kännedom af Wexelunderwisnings-methoden, och skicklighet att underwisa uti enkel Gymnastik samt uti Kyrkosång, åtminstone med begagnande af i sednare tider dertill uppfunna hjelpmedel; hwarförutan den, som söker förenad skol-lärare- och klockarebeställning på landet, skall innehafwa den klockare på landet ålagda kännedom och färdighet uti vaccination och åderlåtning. I de betyg, hwilka wid afgången ifrån seminarium utfärdas, böra gradationerna af den examinerades ådagalagda skicklighet utmärkas med uttrycken: godkänd, med beröm godkänd och berömlig.

2:o. Wid tillsättandet af lärare i folk-skola förfares sålunda, att, sedan ledigheten blifwit genom officiella Tidningen trenne gånger kungjord och de sökande inom sextio dagar ifrån ledighetens första kungörande sina ansökningar till Skol-styrelsen ingifwit, denna på förslag uppförer trenne af de sökande i den ordning de genom gudsfruktan, sedlighet, kunskaper och skicklighet att underwisa anses förtjente att komma i åtanka. I fall mindre än trenne competente sökande sig anmält, warde lika lång ansökningstid å nyo utsatt och kungjord, så wida ej skol-styrelsen och församlingen gemensamt förklara sig åtnöjas med wal mellan twänne sökande, eller med den, hwilken såsom ensam sökande sig anmält. Mellan de på förslag uppförde anställes derefter wal af församlingens i sockenstämma samlade röstägande ledamöter, hwarwid rösterna beräknas likasom wid klockare-wal, och Ordförandens i Skol-styrelsen röst gäller lika som Kyrkoherdes wid klockare-wal. Öfwer olagligheter, begågna wid förslags uppsättande eller wid wal af lärare, må beswär i Dom-Capitlet anföras inom den tid, som för beswärs anförande öfwer klockare-wal iakttagas bör; och må Dom-Capitlets utslag kunna i wanlig ordning hos Kongl. Maj:t öfwerklagas. Förordnande för wederbörligen antagen lärare utfärdes af Skolstyrelsen, utan lösen.

3:o. Af Dom-Capitlets pröfning må bero, huruwida lärare-tjenst i folk-skola må med någon prestelig befattning förenas. Sådan förening må dock ej tillåtas i andra fall än då båda de förenade befattningarna kunna af en och samma person behörigen skötas.

4:o. Likaledes må, med Kyrkoherdens och församlingens bifall, lärare-befattning i folk-skola kunna med klockare-tjenst förenas; börande i sådant fall den, åt hwilken dessa förenade befattningar blifwit uppdragna, i första rummet egna sin tid och sina krafter åt skollärare-kallet, samt så widt nödigt pröfwas, genom särskild, med Kyrkoherdens och församlingens samtycke utsedd persons biträde, uträtta förefallande, till klockare-befattningen hörande göromål. Den, som innehafwer de förenade skol-lärare- och klockare-tjensterna, uppbäre de för båda tjensterna anslagna löner oafkortade, så wida de ej tillsammanräknade öfwerstiga wärdet af 50 tunnor spanmål. Om åter båda lönerna tillsammans öfwerstiga detta belopp, må det stå församlingen fritt att å skollärare-lönen öfwerskottet afdraga. I båda fallen ware skol-läraren förbunden att sjelf sin medhjelpare i klockare-tjenstens bestridande aflöna.

§.7.
De kunskaps-ämnen, hwilka enligt 6§. 1 mom. fordras af den, som till lärare i folkskola skall kunna antagas, utgöre ock föremål för underwisning i sådan skola. De skolbarn, hwilka af fattigdom hindras att underwisningen längre tid begagna, eller sakna erforderlig fattningsgåfwa att förwärfwa det fulla kunskapsmått, som underwisningen erbjuder, böra, då de lemna skolan, åtminstone hafwa inhemtet nödig kunskap i följande ämnen:

a) ren och flytande innanläsning af Swenska språket, så Latinsk som Swensk stil;
b) Relionskunskap och Biblisk Historia, till den grad, som erfordras för att kunna hos Presterskapet börja den egenliga Nattwardsläsningen;
c) Kyrkosång, med undantag för dem, som dertill sakna allt anlag;
d) skrifwa; och
e) de fyra Räknesätten i hela tal. Skol-styrelsen äge att bestämma den skillnad, som i hänseende till kunskapsfordringarna lämpligen må göras mellan gossar och flickor.

§. 8.
1:o. Hwarje församling äge att i samråd med Skol-styrelsen bestämma den ålder, wid hwilken barnens skolgång bör taga sin början: dock bör denna ej uppskjutas längre än till slutet af det nionde året, men öppet lemnas hwarje barn, hwars föräldrar eller målsman det åstunda, att före denna ålder sig af skol-underwisningen begagna.

2:o. På tider, som af Skol-styrelsen bestämmas, böra offentliga förhör med barnen i hwarje skola anställas, wid hwilkas slut lämpliga belöningar, så widt tillgångar dertill finnas, må tilldelas de barn som genom slit, skicklighet och ett godt uppförande sig utmärkt.

3:o. Alla i skol-åldern warande barn böra i skolan sig inställa, med undantag endast af dem, som blifwit af föräldrar eller målsmän anmälda att underwisas hemma, eller wid något offentligt Lärowerk, eller i någon, på sätt här nedanföre stadgas, med wederbörlig tillåtelse inrättad enskild skola. De, som åtnjuta underwisning hemma, skola dock, antingen wid de allmänna skol-förhören, eller wid särskilda af skol-läraren eller Presterskapet med dem anställda förhör, undergå pröfning, för att utröna, huruwida den underwisning, hwilken de hemma erhålla, i noggranhet och omfattning någorlunda motswarar den, som i skolan meddelas; börande, om ett annat förhållande befinnes äga rum, ordentlig skolgång dem åläggas.

4:o. De barn, hwilkas föräldrar eller målsmän icke äga tillgång att bekosta barnens kläder och underhåll wid skolan, böra genom Församlingens fattigwård härutinnan understödjas. Sådana barn, äfwensom de, hwilka antingen genom för långt afstånd, eller genom en oblid årstid, hindras att skolan alla dagar besöka, må, sedan de inhemtat färdighet uti innanläsning, äga frihet att blott en eller twänne gånger i hwarje wecka skolan bewista, likwäl endast under det förbehåll, att deras föräldrar eller målsmän gjort sig kände för sedlighet, skicklighet att uppfostra barnen och sorgsällig wård om deras underwisning. Hwarje husbonde skall tillse, att dess tjenstehjons eller underhafwandes barn icke blifwa lemnade utan nödig underwisning.

5:o. I den händelse föräldrar eller målsmän skulle tredskas att efterkomma de föreskrifter, hwilka i afseende på barnens skolgångs-skyldighet blifwit meddelade, skola de tredskande undergå warningar af Presterskapet och, der ej sådant haft åsyftad werkan, af Kyrko-Råd, eller annan Communal-Styrelse, så framt en sådan framdeles warder inrättad. Om dessa warningar förblifwa fruktlösa, må barnen kunna ifrån föräldrarne skiljas och till wårdande åt andra personer öfwerlemnas, samt kostnaden för barnens underhåll, jemte skol-afgifterna, hos föräldrarne eller målsmännen i laga ordning utmätas.

6:o. Ordföranden i Skol-styrelsen upprätte och meddele bemälde Styrelse twänne gånger om året noggranna förteckningar å de barn inom skol-districtet, hwilka under det senast förflutna halfwa året i skol-åldern inträdt.

§. 9.
1:o. Skol-styrelsen ege att, i samråd med församlingen, bestämma de tider af året och de timmar å dagen, då underwisning, ware sig i fasta eller flyttbara skolor, skall meddelas, med iakttaget afseende å de förhållanden, som å en del orter kunna göra en mera widsträckt hemläsning nödig; äfwensom att utstaka de rotar, i hwilka församlingen, med afseende på underwisningen i flyttbara skolor, lämpligast må fördelas.

2:o. Lärarne i de flyttbara skolorna böra under den tid, som är bestämd till skolans hållande i en af Rotarna, så widt sig göra låter, stundom besöka äfwen de öfriga, i den ordning Skol:styrelsen bestämmer, för att derstädes, wid utsatta förhör, kunna utröna, huruwida läsningen äfwen under deras frånwaro behörigen fortgått.

§. 10.
1:o. Presterskapet utöfwe en sorgfällig uppsigt i synnerhet öfwer Religionsunderwisningen i folk-skolorna. Församlingens Lärare skola fördenskull, så wäl i de fasta som flyttbara skolorna, flitigt och så ofta deras öfriga embets-åligganden medgifwa, sig infinna, efterhöra och undersöka huru detta skolans wigtigaste kunskapsämne af skol-läraren bibringas, gifwa honom, der det tarfwas, upplysningar och råd, samt sjelfwe genom underwisning, förklaring och tillämpning göra de heliga lärorna lefwande i barnasinnet.

2:o. För underhållandet af de i skolan förwärfwade kunskaper och synnerligen för befrämjandet af en sann christelig bildning, bör, helst under den tid af året, då ledighet ifrån skolan gifwes, skol-läraren, under inseende och med biträde, der så ske kan, af församlingens Presterskap, på Söndagarne meddela underwisning och anställa förhör med den ungdom, som utgått från skolan. För samma ändamål åligge det ock Presterskapet att uppmuntra till inrättande och begagnande af Socken-bibliothek, samt att dertill tjenliga böcker föreslå.

§. 11.
1:o. Skulle någon skol-lärare befinnas oskicklig till förrättande af sin tjenst, eller ådagalägga ett sådant uppförande, att han ej bör såsom lärare längre bibehållas, må Skol-styrelsen äga att, efter föregången, i Skolstyrelsens protocoll intagen, men fruktlös befunnen warning, honom ifrån dess befattning såsom skol-lärare och dermed följande lön skilja, samt denna widtagna åtgärd hos församlingen anmäla.

2:o. Då skol-lärare, som sin tjenst oförwitligt förestått, genom ålderdom eller sjuklighet är urståndsatt att den ytterligare bestrida och af detta skäl måste endtledigas, må det bero af församlingens och Skol-styrelsens pröfning att, i mon af hans behof och af den längre eller kortare tid han tjenstgjort, större eller mindre del af den utaf församlingen anslagna lönen såsom pension honom tilldela.

§. 12.
1:o. Önskar någon inrätta enskild skola till underwisnings meddelande åt dem, som deraf wilja sig begagna, göre anmälan derom hos districtets Skol-styrelse, hwilken icke äger förwägra skolans inrättande, så framt personen är wälfrejdad och befinnes äga den skicklighet, som för underwisnings meddelande erfordras; börande dock en sådan skola, hwad underwisning och ordning angår, stå under Skol-styrelsens inseende.

2:o. Skolor, som på enskildes bekostnad äro eller framdeles kunna blifwa inrättade, ware äfwen under Skol-styrelsens uppsigt; dock må ej någon rubbning äga rum i de wilkor, som wid deras stiftelse äro föreskrifna Skol-styrelsen ware likwäl obetaget, att i afseende på dessa skolors inrättning eller förwaltning widtaga sådana, emot stiftarens bestämda föreskrift icke stridande, jemkningar eller förändringar, hwilka kunna pröfwas lämpliga för underwisningens ändamålsenliga ordnande, i enlighet med hwad i denna Författning finnes stadgadt.

§. 13.
1:o. Biskopen och Dom-Capitlet i hwarje Stift åligge att, i förening med den dem i allmänhet anförtrodda wården om Underwisnings-werken, föra en sorgfällig uppsigt öfwer anstalterna för folkunderwisningen samt waka öfwer deras ledning och utweckling till uppnående af deras wigtiga bestämmelse.

2:o. Hwarje Skol-styrelse ingifwe årligen till Dom-Capitlet berättelse om förhållandet med folk:underwisnings-anstalterna inom skol-districtet; och åligge det Dom-Capitlet att, med ledning af dessa berättelser, hwart tredje år till Kongl. Maj:t insända underdånigt utlåtande öfwer folk-underwisningens tillstånd inom Stiftet, med alla till upplysning derom ländande uppgifter.

§. 14.
Skulle å en eller annan ort särskilda hinder möta för tillämpningen af de föreskrifter, som i denna Författning finnas meddelade, må dessa hinder underställas wederbörande Dom-Capitel, som, derest det anser undantag från de gifna föreskrifterna af omständigheterna påkallas, äger att derom hos Kongl. Maj:t göra underdånig anmälan.

Slutligen wilje Wi härmed i Nåder uppmana Wåre trogne undersåtare, att med nit och beredwillighet befrämja werkställigheten af detta Wårt allmänna Påbud och ernåendet af det dermed åsyftade wigtiga ändamål, det uppwexande slägtets danande till christelige och gagnelige samhälls medlemmar, dertill wi ock i främsta rummet räkne på en omsorgsfull medwerkan af Rikets Presterskap. Det alle, som wederbör, hafwe sig hörsammeligen att efterrätta. Till yttermera wisso hafwe Wi detta med Egen hand underskrifwit och med wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit.

Stockholms Slott den 18 Junii 1842.

CARL JOHAN.
(L. S.)
S. Grubbe.

Källa: Denna OCR-lästa text är tagen från Sundsvallsminnens digitalisering av lagen, så som den publicerades i Tidningen ”Allvar och Skämt” nr 31-34, 4 augusti-25 augusti 1842. Lagen har i Svensk författningssamling nummer 19/1842 (SFS 1842:19). Den finns förstås även i Post- och Inrikes Tidningar, uppdelad på två publiceringstillfällen, i nr 165 21 juli 1842 och nr 166 22 juli 1842.
Mer om skolan på denna blogg finns här.