• Ny musik:

    Ny EP:


    Spotify | CD Baby

    Musik:

    CD:

    Bok (pdf):

    Bok (pdf):

    Tidskrift:

    Bok:

    eBook:

    Upphovsrätt:

    Farfar:

    Kisamor:

    Kulturnät Sverige:

  • Annonser

Svenska ord inlånade till engelskan

Smorgasbord och ombudsman är ju rätt kända svenska ord som lånats in i engelskan. Men det finns fler. Jag gjorde en sökning i min datorversion av Oxford English Dictionary, som omfattar mer än 600 000 ord. Söker man bara på Sw eller Swedish i fältet ”etymologies”, så hittar man mer än 3 000 ord. Men detta är oftast inte ord som lånats direkt från svenskan utan som kanske kommer från tyska men som också finns i svenska. En lite noggrannare genomgång resulterade i följande 23:

boat-axe: kanske snarast ett översättningslån, av båtyxa.
fartlek: ett ord som torde väcka besynnerliga associationer hos en engelsktalande, men som defineras så: ”A method of training for middle- and long-distance running”.
gleen: av sv. dialektala ”glena”, ”A gleam of light; a warm blaze of sunlight.”
glögg och gravlax kräver kanske ingen förklaring.
gyttja: ”A sediment which is typically black, rich in organic matter, and deposited in productive lakes.”
isblink: ”A luminous appearance on the horizon, caused by the reflection of light from ice.”
kolm: ”variety of cannel coal occurring locally as lenticles in Swedish alum shales”. Ett radioaktivt, kolhaltigt ämne, skriver SAOB och hänvisar lustigt nog till engelskans ”culm”. Så vem var först?
kraft: ett generifierat varumärke (melittaord) om papper framställt på visst sätt.
lek, lekking: tycks ha lånats in för att beskriva fåglars parningslek.
lingonberry, ombudsman, orienteering kräver nog ingen vidare förklaring.
polska: dansen alltså, som förresten inte är detsamma som polka.
raggare: tycks främst användas om svenska förhållanden; dock böjs det ”one raggare”, ”two raggares”. RIKSDAG finns också men främst för att beskriva parlamentariska företeelser i Sverige.
ripa: fågeln kallas dock också ”rype”.
rutabaga: av rotebagge, dvs kålrot.
rya: ”A Scandinavian type of knotted pile rug.”
smorgasbord är ju välkänt. Första belägget i OED var dock felstavat: ”In every house-hold … before sitting down to dinner an appetizer, or smörgos-brod, is partaken of.” (Figaro 26 jan. 1893.)
snus används tydligen ibland istället för snuff.
tappen: en något udda fackterm, som förklaras så: ”The plug by which the rectum of a bear is closed during hibernation.”
tungsten: har vi själva övergivit som beteckning på volfram.
yrast: ett märkligt ord som lånats in i kärnfysiken för atomkärnors spinn vid lägsta energinivå. Av svenska ”yr”. (Vet inte hur man tänkte, atomkärnan mår kanske lite illa och orkar inte snurra lika häftigt längre …)

Annonser

Språkligt: Såklart

Adverbet såklart tycks ha genomgått en stilnivåförskjutning de senaste åren. Själv associerar jag det direkt till ungdomligt språk eller mera vardagligt bruk; Pippi Långstrump eller Tjorven kanske. Jag kan inte påminna mig att jag för 15–20 år sedan hörde detta uttryck i mera formella sammanhang eller yttrat av personer över 25 år.

Svenska Akademiens ordbok har med ordet och tar då upp ett exempel som tycks komma från ungdomslitteratur, en text från 1928: ”Ska vi göra’t i dag? sa Åke. –Så klart, sa Yngve.” När jag tittar i Svenska Akademiens ordlista, så finns ordet inte med i 11:e upplagan från 1986, däremot i den 13:e från 2006. (12:e upplagan har jag tyvärr inte.)

Idag kan man stöta på ordet i såväl radions nyhetssändningar som i tidningsartiklar – i författarens egen text alltså, inte i citat. Och man kan höra politiker och professorer använda det. För ett eller två decennier sedan hade nog många av dessa språkanvändare snarare valt något av orden förstås, naturligtvis, givetvis, självklart, självfallet eller kanske otvivelaktigt. Man kan nog gissa att det främst är orden förstås och självklart som slagits ut av såklart. De andra längre orden har nog i de flesta texter inte konkurrerat på samma villkor.

Ja, det här var veckan när detta ord dök upp lite varstans, så jag blev inte så förvånad när jag i snabbköpet upptäckte att det finns ett maskindiskmedel som heter – Såklart!

Not i november 2011: Jag ser på bloggens statistiksidor att många läsare hittar detta blogginlägg genom att söka efter svar på frågan om man skriver ”så klart” eller ”såklart”. Knepigt nog rekommenderar Språkrådet i sina Skrivregler att uttrycket skrivs isär, liksom man tycker att ”så när” och ”så pass” ska skrivas isär. Svenska akademiens ordlista däremot menar uppenbarligen att ordet skrivs ihop, man tar bara upp formen ”såklart” utan vidare kommentar. (På uppslagsordet ”sånär” finns tillägget ”särskrives även”.) Det är alltså inte helt lätt att bli klokare på detta. Möjligen skulle man kunna utgå från att SAOL är mera deskriptiv, medan Skrivreglerna är rekommenderande. Så kanske bör man i första hand särskriva. Själv skrev jag dock uttrycket här ovan som jag oftast ser det numera.

Pingad på Intressant.