• Ny musik:

    Ny EP:


    Spotify | CD Baby

    Musik:

    CD:

    Bok (pdf):

    Bok (pdf):

    Tidskrift:

    Bok (pdf):

    Book (pdf):

    Upphovsrätt:

    Kisamor:

Hur ovanligt är skogsbrand i april?

Flera skogsbränder har förekommit nyligen, fast vi bara befinner oss i slutet av april. Det är mycket ovanligt, sägs det.

Anneli Bergholm-Söder från MSB kände inte till att gräsbrands- och skogsbrandssäsongen tidigare kopplats ihop på det sätt som nu sker. Det är ett fenomen som har uppstått just nu, menade hon i SvT:s Aktuellt (24/4). Och vissa hävdar att dessa tidiga bränder är exempel på hur klimatet förändras (”Skogen brinner igen – och ja, det har med klimatet att göra”, SvD 25/4).

Men så ovanligt är det inte. Jag letade i Dagens Nyheters arkiv, först från åren 1867–1925, och fann då följande skogsbränder som rasat i mars eller april (gräsbränder inte medtagna; datum anger när DN skrev om saken):

16 april 1867: 15 mars, Höghult, Hishult socken 10 tunnland.
26 april 1878: Annandag påsk brann 70–80 tunnland (anlagd brand?).
11 april 1882: Brand på Djurgården (ingen arealuppgift).
22 mars 1887: Söderköping (5 tunnland) och Norrköping (ingen arealuppgift).
26 april 1901: ”Skogseldarne börja”, är rubriken. 200–300 tunnland i Jonsered.
14 april 1906: 1 500 tunnland nära Uddevalla.
5 april 1910: Halvt tunnland, Borås.
6 april 1910: Ett ”ganska vidsträckt område ungskog” brann mellan Jörlanda och Spekeröds socknar i Göteborgstrakten.
22 april 1911: ”Skogseldarna börja tidigt”, om bränder i Rabbalshede/Hellevadsholm, Herrljunga, Vårgårda (orsakade av gnistor från lokomotiv), 2 000 tunnland i Abbeshult, nära Växjö (svedning som spridit sig p.g.a. blåst).
25 april 1911: Holtsljunga socken, 100 tunnland.
24 april 1912: Aspudden, Stockholm. Ett halvt tunnland hade brunnit vid pressläggningen.
21 april 1914: Brand mellan Eskilstuna och Hellberga, ”ett par tunnland”.
26 mars 1921: Jakobstorp i Landskronatrakten, cirka 20 tunnland.
29 mars 1921: Spånga, mindre brand, ca 500 kvm.
5 april 1923: Ca 800 tunnland vid Tönnersjö, söder om Halmstad.
7 april 1925: Bösarp, ca 80 tunnland.

Detta är förstås inte alla skogsbränder som förekom under perioden. Rikstidningarna tog knappast upp alla mindre bränder. Man skulle behöva gå igenom lokalpressen också för att få en bättre bild.

 

Ur Dagens Nyheter 26 mars 1921.

 

 

Ur Dagens Nyheter 5 april 1923.

 

Jag undersökte även det stora brandåret 1933, då de första skogsbränderna rapporterades 27 mars (Lidingö), 31 mars (Stureby), 7 april (Rönö), 15 april (Herrljungatrakten), 20 april (Storvik) och 27 april (Hultafors).

Ett nedslag i 1970-talet gav träff på följande:

29 april 1973 (rapporterat i DN DN 30 april): 1,5 hektar blandskog, Skärsjölund i Göteborgstrakten.
7 april 1974: Skogsbrand i Bergsängen, NV om Norrtälje, samt i Töftedal i Dalsland (cirka 2,25 kvkm). Den senare branden blossade upp igen dagen därpå.
10 april 1974: Västerljungs skärgård, 320 000 kvm (32 hektar).
16 april 1974 (DN 17 april): Svarte Mosse, Göteborg, ”ett par hundra tusen kvm”.
30 april 1974 (DN 2 maj): Stor brand norr om Ulricehamn, ca 4 kvkm.
(April 1974 var en av de svårare torrperioderna de senaste hundra åren, enligt DN 2 maj 1974.)

Från de senaste 30 åren hittade jag följande tidiga skogsbränder (här sökte jag även i SvD:s arkiv):

27 april 1990 (DN): Uppgifter om en 5 kvadratkilometer stor brand mellan Kosta och Orrefors.
2 maj 1990 (DN): Skogsbrand den 30 april där en 82-årig man dött.
27 april 1991 (DN): 20 000–30 000 kvm brann i Nackareservatet.
26 april 1993 (SvD): Markaryd.
2 april 1997 (SvD 5 april): Gålö söder om Stockholm, ca 50 000 kvm.
31 mars 2000 (SvD): Molnby gård, Vallentuna.
31 mars 2003 (SvD): Vetlanda, ”flera tusen kvadratmeter stor gräs- och skogsbrand”.
29 april 2008 (SvD 30 april): Tiotal bränder i Småland: Markaryd, Ljungby, Tingsryd, Älmhult. Även flera bränder i Göteborgstrakten, t.ex. vid Brudaremossen.
26 april 2009 (SvD): Större brand vid Nödsjön i Vättlefjäll NO om Göteborg.

Tillägg 1 maj 2019: Radions ”Vetandets värld” tog den 30 april upp vårens skogsbränder, och där framkom ett par saker. Peter Berg, forskningsledare vid SMHI, förklarade förra årets torka med att ett högtryck parkerat sig över landet, som höll borta alla normala regn. Han såg dock inga trender historiskt att sådana högtryck skulle bli vanligare.

Det kan låta ibland i debatten som om skogen självantänder om det blir ett par grader varmare. Men varken torrt gräs eller trä självantänder förrän den omgivande temperaturen kommit upp i åtskilliga hundra grader.

”Även om det finns hög brandrisk, betyder det inte att det blir en brand utan det krävs en antändning också, och då är det oftast mänsklig aktivitet som gör det här”, sa Peter Berg. Det kan röra sig om en gnista från en maskin eller lägereldar, och en del pyromani förekommer också, menade Berg.

Anders Granström, skogsbrandforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå, betonade brandförsvaret. För 50 år sedan och mer fanns det fler lokala brandkårer och organiserade frivilliga som snabbt kunde ingripa. ”Trappar man ner lite grand på brandförsvarets effektivitet, så kommer man att se omedelbara effekter på arealen bränd mark”, menade Granström.

Se för övrigt också Dagens Nyheter 24 juli 2018, ”Expert: Färre skogsbränder än någonsin”: ”Historiskt sett har vi jättelite bränder nu jämfört med hur det var innan det industriella skogsbruket, det var mångdubbelt mer förr, säger Johan Sjöström, forskare på institutet RISE.”

Skogsbränder ”i modern tid”

Den 7/9 var följande artikel införd i Upsala Nya Tidning (se även UNT:s webbplats):

Man läser ofta att något är det största eller allvarligaste ”i modern tid”. Nu senast var det skogsbranden i Västmanland som var värst i modern tid. Men vad betyder det? Värst sedan år 2000? Värst under efterkrigstiden? Värst under 1900-talet?

När man undersöker bakgrunden till olika artiklar, ser man hur skiftande tidsuppfattningarna är. 2012 genomförde polisen den största rekryteringen i modern tid, står det i en artikel. Det tycks avse ”sedan 1965”. I en artikel om ordet ”hen” förefaller modern tid betyda ”sedan 2007”. 1991 nådde Socialdemokraterna för första gången i modern tid inte upp till 40 procent, skriver en debattör. Här visar sig modern tid vara ”sedan 1928”.

Vissa historiker använder uttrycket ”modern tid” och menar då tiden efter medeltiden, dvs ungefär efter år 1500.

Med tanke på hur luddigt uttrycket är, önskar man att skribenter ville vara lite mera precisa och skriva ut år eller decennium.

Jag försökte för övrigt kolla upp det där med skogsbranden. I Västmanland brann 13 800 hektar skog (=138 km2). När inträffade senast en så stor brand i Sverige?

Det visade sig inte vara så enkelt att få svar på. Jag har haft kontakt med Skogsstyrelsen, Myndigheten för samhällskydd och beredskap, Länsstyrelsen i Västmanland, Värmlands brandhistoriska klubb m.fl. Statistiken är ofullständig och ger ofta inte svar på hur stor en viss brand var utan hur stor skogsareal totalt som brann ett visst år. Dessutom räknas ibland enbart kronans skog, ibland privatägd skog, ibland båda.

Det tycks dock sällan ha brunnit mer än sammanlagt ett par tusen hektar under ett år. Större enskilda skogsbränder de senaste 60 åren var på Gotland 1992 (2 200 hektar) och i Tönnersjö, Halmstad, 1960 (2 000 hektar).

1959 brann 9 027 hektar, men hur många olika bränder var det? 1933 brann 20 000 hektar. Den siffran gäller dock flera landskap, så frågan är hur stor varje brand var.

1908 skrev Nya Wermlandstidningen om de oerhörda förluster skogselden förorsakar. 20 000 hektar ödeläggs varje år, skriver man, men även detta är ju en summa av flera bränder.

I juni 1917 brann 1 200 hektar skog i Alingsåstrakten, 3 000 hektar i Målerås och 1 250 hektar i Lenhovda.

Stora brandår var 1868, 1888 och 1901. Jag har inte hittat någon siffra för 1901, men när det gäller 1888 så brann 200 000 hektar sammanlagt – en förfärande siffra. Bara i Ångermanland eldhärjades 30 000 hektar. Men vilken var den enskilt största branden?

I mitten av augusti 1868, slutligen, brann det i Furuby socken öster om Växjö, sedan en bonde försökt spräcka en sten med hjälp av eld och vatten. 15 000 hektar förstördes då. Branden 1868 var mycket förödande, särskilt mot bakgrund av att det också var nödår med missväxt.

Det är nog en hyfsad gissning att den branden är den värsta före den nu aktuella i Västmanland. I så fall skulle alltså ”största i modern tid” här betyda ”största på 145 år”.

Karl-Erik Tallmo