• Ny musik:

    Ny EP:


    Spotify | CD Baby

    Musik:

    CD:

    Bok (pdf):

    Bok (pdf):

    Tidskrift:

    Bok:

    eBook:

    Upphovsrätt:

    Farfar:

    Kisamor:

    Kulturnät Sverige:

Är skolan både kommunal och statlig?

Den svenska skolan kommunaliserades som bekant 1991, i en procedur som förefaller ha varit något av en kupp. Motståndet var rätt kompakt bland lärare, man fylkades i demonstrationståg och strejkade mot idén om en kommunalisering. Göran Persson bröt dock ned allt motstånd genom att i avtalsrörelsen ”sockra lönebudet så mycket att det skulle bli svårt för lärarfacken att inför sina medlemmar försvara att man inte förhandlat hem det”, som han senare skrev i boken ”Den som är satt i skuld är icke fri” (1997). ”Om de kunde erbjudas ett rejält lyft skulle de kanske vara beredda att ge upp sitt motstånd mot en kommunalisering”, skrev han. Saken var uppe i KU men Persson friades där.

I synnerhet de senaste åren har frågan om huvudmannaskapet för skolan aktualiserats mer och mer. Allt fler tycks överens om att kommunaliseringen inte var särskilt lyckad, oavsett formerna för hur den infördes.

Socialdemokraten och förre riksdagsledamoten Bengt Silfverstrand deltog i beslutet om kommunalisering men skrev i Aftonbladet 14/3 att ”kommunaliseringen har skapat ojämlika förhållanden i form av stora regionala och lokala skillnader”. Silfverstrand skriver också: ”Jag erkänner, utan att känna prestige, att jag som politiker hade fel.”

Men hur såg det egentligen ut tidigare? När blev skolan statlig? Jag blev väldigt förvirrad när jag läste i en del äldre böcker, t.ex. i Jonas Orrings ”Skolan i Sverige” från 1967, där det står att grundskolan, liksom fackskolan, gymnasiet och yrkesskolan är ”en kommunal skola” (s. 51). Jag har hittat motsvarande även i en bok från 1962 och så sent som i Bra böckers lexikon, tryckt 1985, står att skolan är kommunal.

Jag skrev till Skolverket och frågade hur detta hänger ihop, men fick inget svar. Då skrev jag till utbildningsdepartementet. Jag passade också på att fråga om det s.k. dubbla huvudmannaskapet – om det kanske varit så att skolan alltid varit både kommunal och statlig men att ansvaret för olika delområden växlat (t.ex. löner, läroplaner m.m.). Jag fick så följande svar den 5/5 från Therese Wallqvister, som är politiskt sakkunnig åt Jan Björklund:

Hej, som jag har fattat det var lärarna kommunalt anställda i folkskolan och de högre kommunala skolorna medan realskolan var statlig och dess lärare statstjänstemän. När dessa skolformer slogs samman till det som idag är grundskolan fick alla lärare statligt reglerade tjänster men kommunen utsågs till huvudman och lärarna var anställda av kommunen. Det fanns alltså statliga regler om lärarnas tjänster och det var staten som förhandlade och slöt avtal om löner och andra villkor för lärarna.

Det som hände 1991 var alltså att lärarna helt och hållet blev en kommunal angelägenhet. Folkpartiet vill att undervisningen i skolorna finansieras och styrs av staten medan kommunerna kan svara för skolskjuts, skolmat etc.

Maciej Zaremba skrev en artikel i DN den 3/4 under rubriken ”Så vandaliserade kommunen en skola” om hur det har gått efter kommunaliseringen:

Efter kommunaliseringen blev skolan lovligt byte för gnidiga budgetchefer. Fattas det pengar till sophämtningen? Vi höjer hyran för gymnastiksalen! Mellan 1991 och 1995 fick Sveriges skolor 850 miljoner kronor i hyreshöjning. Samtidigt sjönk anslagen till undervisningen med fem gånger så mycket (fyra miljarder).

Se även Anne-Li Wiklunds uppsats ”Vem bestämmer över skolan?
Kommunaliseringen och några av dess konsekvenser
” från 2003.

%d bloggare gillar detta: